Miljontals människor mördades i samband med Förintelsen. Ett litet antal tog sig från förföljelse och krig till Sverige. Här kan du följa några av dem.

Sju liv

Nazityskland och Sovjetunionen skrev under en icke-angreppspakt. Den innehöll en officiell, offentlig, del och en hemlig. I den offentliga delen kom länderna överens om att inte angripa varandra. I den hemliga delen gjorde länderna upp hur de skulle fördela viktiga delar av Östeuropa som uppdelningen av Polen och Baltikum. 

Molotov-Ribbentrop-pakten

Året innan hade Tjeckoslovakien tvingats ge upp provinsen Sudetenlandet till tyskarna. I utbyte lovade Hitler att inte starta krig men den 15 mars gick tyska trupper in och ockuperade områdena Böhmen och Mähren. Samtidigt blev Slovakien som utropat sig självständigt från Tjeckien, en tysk lydstat. 

Tjeckien invaderas

Den 26 november deporterades 529 norska judar till Auschwitz-Birkenau. Totalt deporterades 776 norska judar vintern 1942-1943. Bara ett fåtal av dem överlevde. Händelsen väckte starka reaktioner i Sverige som nu var beredda att ta emot de kvarvarande norska judarna. Innan kriget hade Norge en judisk befolkning på cirka 2000 personer, ungefär hälften av dem lyckades fly till Sverige.

Norska judar deporteras

I oktober 1941 utökades Auschwitz med ett nytt större lägerområde under namnet Auschwitz II eller Birkenau. Auschwitz II var från början avsett att kunna hålla cirka 100 000 sovjetiska krigsfångar, men utvecklades under 1943 till att bli det största förintelselägret med fyra stora krematorier med gaskammare. Sammanlagt kom cirka 1,1 miljoner människor att mördas i lägret. Nästan 1 miljon av de mördade var judar. Övriga offergrupper var bland annat icke-judiska polacker, romer och sovjetiska krigsfångar.

Auschwitz II börjar byggas

Våren 1940 började bygget av koncentrationsläger Auschwitz I (Auschwitz-Stammlager). Auschwitz var det tyska namnet på den polska staden Oświęcim, som hade införlivats med det Nazityska riket efter invasionen av Polen. Auschwitz I inrättades i ett kasernområde som hade tillhört den polska armén och var till en början tänkt för att inhysa den nazityska regimens polska fiender. Kommendant för lägret blev SS-officeren Rudolf Höss. Till en början var lägret tänkt att hålla cirka 10 000 fångar, men tämligen omgående kom order att utöka kapaciteten.

Auschwitz I börjar byggas

Efter att judiska fångar gjort uppror mot nazisterna i förintelselägren Sobibór och Treblinka, likviderades lägren under hösten 1943. Som svar på upproren genomfördes masskjutningar av de kvarvarande judarna i Generalguvernementet. Cirka 42 000 judar sköts ihjäl under ett par dagar. Massakern gick under kodnamnet "Skördefesten" och var avslutningen på Operation Reinhard. 

Aktion &#8221;Skördefesten&#8221;

Aktion "Skördefesten"

Under hösten påbörjades Operation Reinhard som var kodnamnet för planen att utrota alla judar i det så kallade Generalguvernementet. Det var ett område i det tyskockuperade Polen där ca. 2 miljoner judar bodde. Nazisterna byggde tre förintelseläger: Bełżec, Sobibór och Treblinka som började användas under 1942. Metoden som användes i dödslägren var samma metod som hade utvecklats under Aktion T4. Samtidigt som människor gasades ihjäl i förintelseläger genomfördes också masskjutningar. Totalt mördades ca. 1,7 miljoner judar under Operation Reinhard. 

Operation Reinhard

Chełmno var det första förintelselägret som inrättades. I Chełmno användes gasvagnar och från den 8 december mördades minst 172 000 människor här. Den stora majoriteten var judar, men även romer mördades i Chełmno.

De första judarna gasas ihjäl i Chełmno

Nazisterna ansåg att människor med mentala eller fysiska funktionsnedsättningar var en belastning för och ett hot mot samhället och den "ariska rasen". Därför startade de ett organiserat mördande av dem under 1939. Nazisterna benämnde detta som eutanasi, "dödshjälp". Mördandet skedde till en början genom svält och överdosering av mediciner. Under aktionen transporterades de som skulle mördas från vårdhem i hela Nazityskland till särskilda anläggningar där de gasades ihjäl och sedan kremerades.

Aktion T4 inleds

Under våren och sommaren 1945 genomfördes flera räddningsaktioner från svenskt håll för att hjälpa före detta koncentrationslägerfångar. Den första stora aktionen var med de Vita bussarna och Röda Korset. Uppdraget var att främst rädda skandinaviska fångar, men även judiska och politiska fångar från andra länder följde med transporterna till Sverige. Siffrorna varierar men Röda Korset räknar med att cirka 15 000 människor kom till Sverige med Vita bussarna. Under sommaren kom ytterligare cirka 9 000 före detta fångar genom UNRRA (föregångare till FN:s flyktingorgan UNHCR) med de Vita båtarna till Sverige. Majoriteten av dessa var judar. Efter vård och rehabilitering i Sverige var tanken att de skulle återvända till sina hemländer. Men ganska snart ändrade sig svenska myndigheter och lät de som ville stanna. Den judiska befolkning i Sverige kom att fördubblas efter kriget.

Räddningsaktioner

Räddnings­aktioner

Auschwitz var ett helt system av olika läger. Auschwitz-Birkenau byggdes upp under hösten 1941. Auschwitz-Birkenau var ett kombinerat koncentrations-, arbets- och förintelseläger. I lägret mördades ungefär 1,1 miljon fångar. Av de mördade var cirka: 1 miljon judar, 75 000 polacker, 20 000 romer, 15 000 sovjetiska krigsfångar och 10 000 av andra nationaliteter.  Auschwitz befriades av den sovjetiska armén 27 januari 1945.

Auschwitz-Birkenau befrias

Majdanek var ett kombinerat arbets-, koncentrations- och förintelseläger intill Lublin i Polen. Ungefär 80 000 människor mördades i Majdanek, av vilka ca 60 000 var judar. Den sovjetiska armén befriade lägret 23–24 juli 1944. Innan dess hade nazisterna flyttat många fångar till andra läger och till tvångsarbete i den tyska krigsindustrin, men de hann inte förstöra krematorieugnarna och gaskamrarna.

Majdanek befrias

Sommaren 1941 mördade SS och tyska armén 20 000 judiska män, kvinnor och barn vid träsken i Prypjat i södra Belarus. Ordern kom från SS högste ledare Heinrich Himmler: män över 14 år skulle skjutas, kvinnor och barn skulle drivas ut i träsken för att drunkna där.

Massakern i Prypjat-träsken

I augusti 1941 beslutade Adolf Hitler att Aktion T4 skulle avslutas. Då hade ungefär 5 000 barn och 70 000 vuxna mördats av vårdpersonal och andra inom loppet av knappt två år. Aktionen väckte kritik och protester från bland annat kyrkosamfunden i Nazityskland. Aktionen avslutades officiellt men i verkligheten fortsatte mördandet. Under nazitiden mördades ca. 250 000 människor som hade olika funktionsnedsättningar eller klassades som ”asociala”.

Aktion T4 avslutas

Från och med 1 januari 1938 trädde Sveriges nya utlänningslag i kraft. Grundtanken med lagen var att förhindra en storskalig invandring, särskilt av judar som flydde från Tyskland och Centraleuropa. Politikerna menade att dessa skulle utgöra ett hot mot den svenska arbetsmarknaden. Romer hade förbjudits att komma in i Sverige redan 1914. Inreseförbudet för romer gällde fram till 1954.

Utlänningslagen

Sveriges utlännings[-]lag

I mars 1944 invaderade Nazityskland Ungern, sin tidigare bundsförvant. Nazisterna och den ungerska polisen deporterade därefter 440 000 judar från den ungerska landsorten till förintelselägret Auschwitz-Birkenau och till arbetsläger i Österrike. Genom insatser från American War Refugee Board, den svenska legationen i Budapest och diplomater från Vatikanen och flera andra länder räddades minst 10 000 ungerska judar.

Deportation av Ungerns judar

Efter ockupationen av Polen började nazisterna skapa getton för judar i de polska städerna. De tvingade judar att bo i en liten del av staden som de inte fick lämna utan tillstånd. I vissa fall omslöts gettona av höga murar och taggtråd. Hösten 1940 offentliggjordes att ett getto skulle skapas i Warszawa.  I några getton, till exempel i Łódź, fanns även grupper av romer. 

Getton

En rundskrivelse till alla berörda tyska myndigheter beordrade alla tjänstemän att förinta samtliga handlingar som rörde utrotningen av det judiska folket. Alla bevis skulle förstöras.

&#8221;Förstör bevisen&#8221;

"Förstör bevisen"

I december skickade SS-chefen Heinrich Himmler ut ett dekret rörande alla "zigenarblandningar, romska zigenare och icke tysk-blodiga medlemmar av zigenska klaner med ursprung på Balkan ". De skulle snarast deporteras till koncentrationslägret Auschwitz. Forskare har uppskattat att nazisterna och deras allierade mördade mellan 250 000 och 500 000 romer. De flesta genom masskjutningar. Det exakta antalet offer vet vi inte. Nazisterna dokumenterade inte hur många romer de mördade.

Deportation av romer

Deportation av och mord på romer

Beslutet att börja deportera judarna i Nazityskland österut fattades i september. I oktober började tyska, österrikiska och tjeckiska judar att deporteras främst till olika getton i öst.

Deportation av Nazitysklands judar

En offentlig förordning tvingade alla romer och resande i Nazityskland att vara bofasta. Den som bröt mot förbudet blev deporterad till koncentrationsläger.

Bofasta romer

En förordning kring judisk förmögenhet tvingade alla judar i Nazityskland att sälja sina affärsrörelser och fastigheter samt att ge sina värdepapper och andra värdesaker till staten. Alla företag skulle ägas av en "arisk" person.

Judiska företag förbjuds

För att ytterligare kunna skilja judar från icke-judar i Tyskland, stiftade nazisterna en ny lag i augusti 1938. Lagen tvingade alla judar som inte bar ”typiska judiska namn” att från 1 januari 1939 lägga till förnamnen Israel respektive Sara.

Namnlagen

I slutfasen av andra världskriget beslöt 51 stater att bilda Förenta Nationerna (FN) för att främja internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Förenta Nationerna

Pogromer inträffade i flera delar av Östeuropa i efterdyningarna av andra världskriget. Den mest förödande av dessa pogromer ägde rum 4 juli 1946 i Kielce, Polen, där 42 judar dödades och hundratals skadades. 

Pogromen i Kielce

De Allierade hade i krigets slutskede kommit överens om att ställa de ledande nazisterna inför rätta. De första rättegångarna hölls redan under kriget, men den största rättegången skedde i Nürnberg 1945–1946. Den ”internationella militärtribunalen mot de främsta krigsförbrytarna” utfärdade tolv dödsdomar, sju fängelsedomar och tre frikännanden.

Nürnbergrättegångarna

Nürnberg[-]rättegång[-]arna

De Allierade hade övertaget i Nordafrika och kunde därför göra en stor landsättning på Sicilien under sommaren 1943. När ön var erövrad kunde de Allierade fortsätta över till italienska fastlandet.

Invasionen av Sicilien

Den 2 februari 1943 var en betydande vändpunkt i kriget då de tyska stridskrafterna och deras bundsförvanter kapitulerade i Stalingrad. Drygt en miljon tyska, italienska, rumänska och ungerska soldater hade då dött, sårats eller blivit tillfångatagna under slaget om Stalingrad, och de sovjetiska förlusterna (soldater och civila) var ännu högre. Det tyska nederlaget var även av stor psykologisk betydelse.

Stalingrad

Vid krigsutbrottet i september 1939 styrde Socialdemokraterna och Bondeförbundet den svenska regeringen. I samband med att Sovjet anföll Finland sista november samma år valde Sveriges riksdag och regering att 13 december skapa en samlingsregering med alla demokratiska partier under ledning av statsminister Per Albin Hansson. Samlingsregeringens uttryckliga syfte var att ”sträva efter självständighet och neutralitet”.

Samlingsregeringen

Samlings[-]regeringen

Den 1 september 1939 invaderade Nazityskland Polen. Den tyska säkerhetspolisens och säkerhetstjänstens mobila enheter, så kallade ”Einsatzgruppen”, sköt präster, akademiker och i vissa fall även judar och romer. Den 3 september förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget började i Europa.

Kriget börjar

Efter Novemberpogromen 1938 ordnade judiska organisationer räddningsaktioner för judiska barn. Flera länder tog emot barnen under förutsättning att de kom utan sina föräldrar. Till Storbritannien kom ungefär 10 000 barn under åren 1938–1939. Sverige tog emot cirka 500 barn mellan tre och femton år inom en särskild flyktingkvot, barnkvoten. Beslutet togs efter att judiska församlingen i Stockholm hade uppvaktat utrikesministern och Socialstyrelsen. Ett krav för att barn skulle få komma till Sverige var att organisationer eller privatpersoner erbjöd sig att stå för alla kostnader. De flesta av dessa barn återsåg aldrig sina föräldrar, som mördades under Förintelsen.

Barnkvoten

Natten mellan den nionde och den tionde november vandaliserades judiska hem, butiker, barn- och ålderdomshem över hela Nazityskland. Fler än 1400 synagogor och bönehus brändes ner. Poliser och nazister fängslade tiotusentals judiska män och förde dem till koncentrationsläger. Så många som 2000 judar kan ha mördats eller begått självmord under natten och dagarna som följde. Initiativet till förstörelsen och förföljelsen kom från den nazityska ledningen, men många judiska familjer fick också uppleva hur deras grannar och tidigare kunder deltog i våldshandlingarna. Efter pogromen tvingades de tyska judarna att betala ett jättelikt skadestånd till den tyska staten liksom att stå för alla kostnader för ”återställandet av gatubilden” efter förstörelsen.

Novemberpogromen

November­[-]pogromen

De svåra motgångarna för Tyskland i kriget gjorde att ett stort antal tyska officerare och inflytelserika personer försökte mörda Adolf Hitler. Attentatet den 20 juli 1944 var det mest välorganiserade och allvarliga Hitler råkade ut för. De sammansvurna blev arresterade och avrättade.

Attentat mot Hitler

Den 6 juni – dagen D – lyckades amerikanska, brittiska och kanadensiska trupper invadera Normandie i norra Frankrike. Mot slutet av sommaren hade nästan hela Frankrike befriats. I september hade gränsen till Tyskland korsats en gång av USA-styrkor och hela Tyskland blev utsatt för upprepade bombningar såväl nattetid som dagtid.

Dagen D

När Nazityskland i augusti 1943 tog över styret i Danmark utgick en order om att deportera alla judar vid månadsskiftet september/oktober. Tack vare att den tyske diplomaten Georg Ferdinand Duckwitz läckte uppgifterna, hann de danska judarna organisera sin flykt över till Sverige som meddelat att alla danska judar var välkomna. Cirka 7200 danska judar och deras icke-judiska familjemedlemmar tog sig över sundet. Men alla lyckades inte fly i tid, fler än 450 judar deporterades till Theresienstadt. 

De danska judarna räddas

Inför de Allierade truppernas överlägsenhet och de italienska motgångarna under året beslöt Italiens kung Victor Emanuel III att avsätta diktatorn Mussolini den 25 juli, vilket avslutade alliansen med Tyskland. Det innebar att Adolf Hitler lät ockupera Italien, vilket i sin tur gjorde att Tyskland kämpade på två fronter med ett för litet antal soldater.

Italien kapitulerar

Kriget mellan USA och Japan fortgick fram till att USA detonerade två atombomber över Japan. Den första sprängdes 6 augusti över Hiroshima. Tre dagar senare släpptes den andra atombomben över Nagasaki. Fem dagar efteråt kapitulerade Japan.

Japan kapitulerar

1945 var andra världskrigets sista år. Sovjetiska och västallierade trupper trängde allt längre in i Tyskland. Den 30 april begick Hitler självmord i sin bunker i Berlin, kort innan sovjetiska trupper nådde fram till den. En dryg vecka senare, den 8 maj, kapitulerade Tyskland villkorslöst. Flera nazistiska ledare begick självmord hellre än att bli ställda till svars för sina gärningar, däribland SS högste ledare Heinrich Himmler.

Tyskland kapitulerar

Vid två tillfällen, 30 november och 8 december 1941, genomförde nazistiska trupper massmord vid Rumbula utanför Riga i Lettland. Ungefär 25 000 judar dödades.

Massakern vid Rumbula

I ravinen Babyn Jar i närheten av Kyiv i Ukraina mördade nazistiska trupper ett stort antal judar. Under loppet av två dygn i slutet av september sköts 33 771 människor.

Massakern vid Babyn Jar

I samband med Novemberpogromen förde nazisterna fler än 6 000 judiska män till koncentrationslägret Sachsenhausen utanför Berlin. Nazisterna hade upprättat tillfälliga koncentrationsläger för att fängsla sina fiender redan 1933. De tidiga koncentrationslägren var hastigt uppförda av den nazistiska kamporganisationen SA och utan övergripande kontroll. De var samtidigt offentliga och en del av den nazistiska propagandan. Det första stora koncentrationslägret styrt av SS var Dachau utanför München.

Koncentrationsläger

Koncentrations[-]läger

Regeringarna i Sverige och i Schweiz krävde, för att hindra en judisk flyktingvåg efter Anschluss, att det skulle vara möjligt att identifiera alla judiska emigranter. Ställda inför risken att samtliga tyskar skulle behöva söka visum föreslog tyska regeringen att judiska identitetshandlingar skulle stämplas med ett rött J. De schweiziska och svenska regeringarna accepterade de nya bestämmelserna.

J-stämpeln

Utvecklingen i Tyskland efter 1933 gjorde att hundratusentals människor försökte fly till andra länder, men möjligheterna var små. Efter Anschluss blev flyktingkrisen ett internationell angelägenhet. På USA:s initiativ samlades diplomater från trettiotvå länder i staden Évian i Frankrike i juli 1938. Trots de höga förhoppningarna utmynnade konferensen inte i någonting eftersom inget land, förutom Dominikanska republiken, var villigt att ta emot fler judar än tidigare.

Eviankonferensen

Evian[-]konferensen

Adolf Hitler hade tidigt i sin politiska karriär lovat att Österrike skulle vara en del av Stortyskland. Efter åtskilliga hotelser och politiska utspel tågade tyska trupper in i Österrike den 12 mars 1938 och dagen efter upphävdes landets självständighet. Det kallades anslutningen, Anschluss. Förföljelsen av österrikiska judar påbörjades omedelbart.

Anschluss

Den 22 juni anföll Nazityskland Sovjetunionen under kodnamnet Operation Barbarossa. Nazitysklands mål var att utvidga Tysklands ”livsrum” (Lebensraum) i öster och att krossa kommunismen i ett ”förintelsekrig”. I skydd av de framryckande nazityska arméerna opererade specialförband (Einsatzgruppen) tillsammans med polis- och Waffen-SS-enheter som snart började genomföra masskjutningar av judar och senare även romer. Masskjutningarna blev början på ett organiserat massmördande.

Operation Barbarossa

I november hejdade brittiska trupper de tyska trupperna i Afrika i slaget vid El Alamein i Egypten. Det var en av de första stora militära motgångarna för Tyskland.

Slaget vid El Alamein

Den 20 januari hölls en konferens i Wannsee i Berlin. Deltagarna var inbjudna av SS-generalen Reinhard Heydrich, chefen för RSHA (Rikssäkerhetsöverstyrelsen). Där diskuterade de hur ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan” skulle samordnas under RSHA:s ledning, vars planering hade påbörjats under 1941.

Wannseekonferensen

Wannsee[-]konferensen

Rykten om nazisternas massmord hade kommit redan 1941. Under sommaren 1942 avslöjade den judiska socialistiska organisationen Bund mer detaljerade uppgifter om att nazisterna använde gas för att döda judar. Likartad information kom även från den judiska världskongressens representant Gerhard Riegner på sensommaren 1942. Efter Bund-rapporten och Riegner-rapporten gick den engelska regeringen i november 1942 ut och fördömde massmorden offentligt. För allmänheten blev massmorden kända genom radioreportage och tidningsartiklar under hösten 1942.

Internationell protest

Invid den ukrainska staden Kamjanets-Podilskyj genomförde nazistiska trupper en massaker på judiska män, kvinnor och barn. Totalt mördades cirka 23 600 människor.

Massakern vid Kamjanets-Podilskyj

Den 1 september 1941 kom ett påbud att alla judar i Nazityskland, äldre än sex år, att ”synligt, ordentligt fastsydd, på vänstra bröstet av plagget” bära en svart Davidsstjärna mot gul bakgrund. I stjärnans mitt skulle det stå ordet ”Jude”. Genom att utmärka den judiska befolkningen med en Davidsstjärna ville nazisterna dels skapa en tydlig skillnad mellan befolkningsgrupperna, dels förenkla urvalet och arresteringarna av judar.

Den gula stjärnan

Den 7 december 1941 blev det europeiska kriget ett fullskaligt världskrig då japanska flygplan anföll USA:s flottbas Pearl Harbor på Hawaii. Den 8 december förklarade USA krig mot Japan. Den 11 december förklarade Tyskland och Italien krig mot USA. De olika krigshärdarna hade därmed spridit sig till alla kontinenter.

Världskrig

De tyska trupperna avancerade snabbt genom Belgien och Nederländerna in i Frankrike. Drygt en månad efter anfallet kapitulerade den franska militären. Efter invasionen ockuperades norra delen av landet. Södra delen blev självständigt och styrdes av den så kallade Vichyregeringen, som till viss del blev en lydstat till Nazityskland. Utan Vichyregimens hjälp hade det varit mycket svårare för Nazityskland att genomföra den ”slutliga lösningen” i Frankrike.

Frankrike kapitulerar

Belgiens erövring tog 18 dagar. Den belgiske kungen Leopold avslutade striderna genom att begära vapenstillestånd. Den belgiska regeringen, som inte ville ge upp, valde att fly till Storbritannien.

Belgien kapitulerar

De neutrala länderna Belgien och Nederländerna attackerades samma dag, 10 maj. De moderna och välutrustade tyska trupperna lyckades erövra Nederländerna på fem dagar. Drottning Wilhelmina lyckades fly till London där hon lät uppföra en exilregering.

Nederländerna kapitulerar

Det neutrala Luxemburg invaderades 10 maj 1940 varpå dess regering och regent flydde till Frankrike och senare Storbritannien. Landet erövrades på en dag.

Luxemburg kapitulerar

Norge invaderades 9 april 1940, men fick hjälp av brittiska och franska trupper som anlände via Nordsjön. Erövringen av Norge tog flera månader och den norska regeringen och kungafamiljen lyckades fly till Storbritannien. Den tyska ockupationsmakten styrde sedan landet med norska överlöpare under ledning av Vidkun Quisling från och med 1 februari 1942.

Norge kapitulerar

Tidigt på morgonen den 9 april 1940 gick tyska trupper in i det neutrala Danmark. Den danska regeringen meddelade efter några timmar att de inte hade för avsikt att förklara krig mot Tyskland. Danmark förblev därför neutralt, men besatt av tysk trupp. Den danska regeringen och regenten kung Kristian X stannade kvar i landet.

Danmark kapitulerar

Världshändelser

Czesław föddes 9 september 1915 i en polsk medelklassfamilj och stred i den polska armén.

Czesław blev befriad av den sovjetiska Röda armén. Efter befrielsen gick han till fots hela vägen till Polen. När han kom hem till sin fru Krystyna var han sjuk och svag efter sin tid i koncentrationslägren. Hans hustru Krystyna tyckte aldrig att han blev helt psykiskt återställd och att han hade förändrats som person. Efter kriget fick paret en son som de döpte till Jerzy. Czesław och Krystyna skiljde sig 1954 och 1971 kom Czesław och Jerzy till Sverige.

Czesław befrias

I oktober skrev Czesław sitt sista brev från Auschwitz. När de sovjetiska styrkorna började närma sig Auschwitz, förflyttades han först till koncentrationslägret Sachsenhausen och sedan till koncentrationslägret Ravensbrück i Nazityskland. I Nazityskland blev slavarbetskraft i en fabrik som tillverkade flygplansdelar.

Czesławs sista brev från Auschwitz

Under sin tid i Auschwitz blev Czesław svårt sjuk i tyfus och hamnade i sjukbaracken. Han tappade medvetandet och dödförklarades. När Czesław återfick medvetandet befann han sig i en hög med döda kroppar. När han försökte ta sig upp ur högen av döda kroppar upptäcktes han av en sjukvårdare och en judisk läkare som hjälpte honom tillbaka till sjukbaracken, där Czesław så småningom tillfrisknade.

Czesław dödförklaras

En dag när Czesław hade rast på sitt arbete greps han av Gestapo, den hemliga nazistiska polisen. Czesław förstod inte varför han greps, men han fördes som politisk fånge till Auschwitz. I Auschwitz registrerades han med fångnummer 138009. Som politisk fånge hade han rätt att skriva brev och ta emot matpaket från sina anhöriga. Matpaketen kom att bli avgörande för Czesławs överlevnad.

Czesław förs till Auschwitz

Czesław gifte sig med Krystyna och han fick ett arbete som tjänsteman på ett bondekooperativ i Końskie.

Czesław gifter sig

Czesław som hade stridit mot de invaderande nazityska styrkorna flydde österut och blev tillfångatagen av den sovjetiska armén som invaderade Polen 17 september. Innan tillfångatagandet tog han av sig sina gradbeteckningar för att behandlas som menig soldat och inte som officer. Czesław hamnade i sovjetisk krigsfångenskap, men blev frigiven och tog sig till fots tillbaka till sin fästmö Krystynas hemstad Końskie, som låg i den av Nazityskland ockuperade delen av Polen.

Czesław blir krigsfånge

Czesław hade precis förlovat sig med sin flickvän Krystyna. När Polen började mobilisera sina styrkor inför det nazityska hotet blev Czesław inkallad som underofficer i den polska armén.

Czesław kallas in i armén

Czesław hade precis avslutat en ettårig kadettskola i Lodz och flyttat till Warszawa, där han studerade på Handelshögskolan. I Warszawa träffade han Krystyna och de blir förälskade i varandra.

Czesław studerar i Warszawa

Czesław Aredzki

Politisk fånge i Auschwitz

Butiksägaren Alice Grosz föddes i Budapest 1914. Gifte sig efter kriget med Sandor Kertész.  

Sommaren 1945 kommer Sandor tillbaka och då träffar han Alice igen. De gifter sig 1946 och bor kvar i Budapest i Alice lilla etta fram till 1948 när de flyttar till Sandors hemstad Jászberény där de köper en modevaruaffär och driver den fram till 1952 när den förstatligas. 1957 flyttar Alice, Sandor och deras son Tomas till Sverige.

Sandor återvänder till Budapest

Alice började arbeta som tolk åt Röda armén. Utöver ungerska och jiddisch talade Alice både ryska och tyska. Hon arbetade för Röda armén fram till krigsslutet.

Delar av Budapest befrias av Röda armén

Alice möter en bekant på gatan. Hon har änkedräktens slöja uppvikt så ansiktet syns. Mannen känner igen henne. Han har varit förlovad med en av hennes väninnor och vet att Alice är judinna. Om mannen bestämmer sig för att ange henne hjälper inte förklädnaden till änka. Men hon klarar sig, mannen angav inte Alice.

Alice är nära att bli avslöjad

En av Alice anställda i butiken är en jämnårig kristen kvinna. Alice tog hennes id-handlingar och klädde sig som en katolsk krigsänka. 

Alice lever under falsk identitet 

Sandors hustru Borbála och deras tre döttrar tvingades först in i de getton som skapades och deporterades därifrån till Auschwitz-Birkenau sommaren 1944. Där sändes de troligen direkt till gaskamrarna. Den 14 juni skickade den äldsta dottern och hustrun den sista hälsningen som Sandor fick från sin familj.

Sista hälsningen

Efter den tyska ockupationen av Ungern skickades Sándor och andra judiska män till olika platser för att tvångsarbeta för den ungerska armén.

Sandor skickas iväg för tvångsarbete

Alice mostrar och deras familjer som bodde strax utanför Budapest deporterades under våren 1944, troligen direkt till gaskamrarna.

Alice mostrar mördas

Sandor Kertész levde med sin fru Borbála och tre döttrar i staden Jászberény. 1940 föds deras yngsta dotter. Alice och Sandor gifte sig efter kriget.

Sandors yngsta dotter föds

Alice levde i Budapest och drev en livsmedelsaffär nära Donau vid Margaretabron, ett område där det bodde många judar. På 1930-talet träffade hon en man, Sandor, men han var redan gift så de kunde inte inleda ett förhållande. Efter kriget kommer de att träffas igen.

Alice driver en livsmedelsbutik

Alice Grosz

Levde under falsk identitet

Lieselotte Jacks, som alla kallade Lilo, föddes 15 november 1923. Hon lyckades fly från Nazityskland före kriget.

Under våren 1943 fick Lilo anställning som lagerbiträde hos AB Silkia på Sprängkullsgatan 18 i Göteborg.

Lilo byter jobb

Lilos farmor Rosalie Jacks deporterades från Berlin till Theresienstadt i Tjeckoslovakien i december 1942 med transport I/80. Från gettot i Theresienstad kunde hon fortsätta skriva till sitt barnbarn i Sverige ytterligare en tid. I maj 1944 fördes Rosalie från Theresienstadt till Auschwitz – Birkenau med transport Ea. Rosalie överlevde inte Förintelsen.

Lilos farmor mördas

Lilos föräldrar, Gertrude och Alfred, skrev brev till sin dotter i Sverige så länge de hade möjlighet. De deporterades från Berlin till Auschwitz-Birkenau den 29 november 1942 med transport 23. Gertrude och Alfred överlevde inte Förintelsen. 

Lilos föräldrar mördas

Lilos farmor Rosalie var en av de 15 000 äldre judar från Berlin som deporterades till Theresienstadt i nuvarande Tjeckien under 1942 och 1943. Theresienstadt var ett kombinerat ghetto och koncentrationsläger. Det användes av nazisterna som mönsterläger och visades upp för omvärlden vid vissa tidpunkter. Trots det var levnadsförhållandena mycket dåliga. Många dog av svält och sjukdomar.  

Lilos farmor

Sommaren 1945 fick Lilo arbete som husfru på Lisebergs restaurang och påbörjade en ny yrkesbana. Ett halvår senare började hon på restaurang Lorensberg.

Lilo blir husfru

Breven från Tyskland kom med ojämna mellanrum. Lilo skrev tillbaka till sina föräldrar och släktningar. Hennes pappa Alfred skrev:

"Det har redan blivit rätt kallt och vårt stora bekymmer är om du klär dig tillräckligt varmt och att du inte bli förkyld. Ta på dig sockorna och leta äntligen fram dina vintersaker."

Lilos pappa skriver

I juni 1942 fick Lilo en plats som sömnadselev på Salon Erle i Centrumhuset på Östra Hamngatan i Göteborg. Hon flyttade från familjen Wladislawowsky och var under de kommande åren hyresgäst och inneboende på olika adresser. När hon började arbeta kunde hon försörja sig själv.

Lilo får jobb

Den 29 januari 1942 fick Lilo ett meddelade från tyska konsulatet i Göteborg att hon inte längre hade ett tyskt medborgarskap. Enligt en ny förordning förlorade alla tyska judar som vistades utomlands sina medborgarskap. Det innebar att 18-åriga Lilo var statslös och hon ansökte om ett svenskt så kallat ”främlingspass”.

Lilo blir statslös

Lilo växte upp i Berlin. Hon var enda barnet i familjen. År 1939 var hon 15 år. Hon hade gått ut skolan och var lärling hos en modist för att lära sig sy hattar. Lilos föräldrar, Alfred och Gertrud, ansökte om att hon skulle bli ett av de barn som fick lämna Tyskland med de så kallade barntransporterna. Släktingar i Göteborg, familjen Wladislawowsky, hade erbjudit Lilo att bo hos dem. 

I Sverige fanns också hennes kusiner, men de bodde i Stockholm. I en stor koffert hade de packat allt Lilo kunde tänkas behöva under sin tid i Sverige. På tåget hade hon med sig en liten resväska som handbagage. Den sjätte juni 1939 klev hon av tåget Göteborg och flyttade in hos sina släktingar på Olivedalsgatan 17.

Lilo kommer till Sverige

Lieselotte Jacks

reste ensam till Sverige

Hanna Brezinska föddes cirka 1931 och växte upp i en resande romsk familj i Polen.

Efter att soldaterna mördat resten av familjen tog de Hanna och hennes lillasyster Anita till sina lastbilar. Soldaternas stora schäferhundar jagade in dem i bilarna. Det enda Hanna kunde tänka på var att hon måste hålla i Anitas hand hårt för att inte tappa bort henne. Hanna och hennes syster fördes till något som såg ut som ett stall där nazisterna hade samlat många andra romer. Hannas minnesbild var att de bara var i stallet i några dagar. Men det var svårt att hålla reda på tiden.

Soldaterna tar med sig Hanna

Hanna flyttades mellan flera olika utlänningsläger och vårdhem. Hösten 1946 kom hon 15 år gammal till Frälsningsarméns hem i Malmö. 

Samma år träffade hon Georg Dimitri, en svensk-romsk man vars familj hade ett tivoli de reste runt med. I början av år 1947 bodde Hanna hos familjen Taikon i Stockholm och i april 1947 gifte sig Hanna och Georg i Klara kyrka.

Hanna i Sverige

En dag rullade vita ambulanser in i arbetslägret i Hamburg. Det var en av Röda Korsets räddningsaktioner. Hanna kom, som en av få romer, till Sverige i början av maj 1945. Hon kom hit trots att det enligt svensk lag var inreseförbud för romer till Sverige fram till 1954.

Några
kom till
Sverige

Vem vill du följa?

Några kom tillSverige

Vem vill du följa?

Några
kom till
Sverige