Gestapo

Det svenska Röda Korsdetachementet begåvades från första dagen med en egen Gestapouppvaktning på ett 40-tal man under befäl av en Obersturmbannführer, en Obersturmführer samt kommissarier. Av dessa gick endast det högsta befälet i uniform, de övriga däremot civilklädda. Samtliga dessa försörjdes under hela tiden med mat och cigaretter av det svenska detachementet. Uppvaktningen var från början tämligen intensiv men slappnade undan för undan av. Varje bil eller buss som skulle ut på färd begåvades med sin Getstapoman.

Till en början övervakade man oss noga och anmärkte exempelvis mot att lyssna på svenska dagsnyheter, mot samtal med fångarna i fångtransporterna, mot lyssnande på främmande radioutsändningar och så vidare. Då man inte  visste i vilken utsträckning Gestapomännen behärskade svenska – vilket för en och annan sannolikt var fallet – var det viktigt med viss försiktighet. Så småningom gick dock samarbetet gnisselfritt och vid mer än ett tillfälle lämnade de god och värdefull hjälp. Särskilt tillmötesgående och välvillig var chefen, Obersturmbannführer Rennau, som med aldrig sviktande nit främjade Röda Korsets sak.