Romani - Svensk romani

Romani - Svensk romani

Manusch ster pre dre Auschwitz-Birkenau

Bellven dó 16 maj 1944 steddra sé SS-engre kurepangre trujall paggen forr romanimanusch dre Auschwitz-Birkenau. Jonn aschade te rescha sassare romanimanusch te gasas to mulepan. Romanimanusch dojj nekkra te ava vri fonn dottan ta rakka sé mé tchuringar ta tromanikkar. SS hattchade pre ta jadde da’fonn.

Palla kavva bellven reschas butten romanimanusch to vavera koncentrationsläger ta forr sosske avade jonn hasstrade fonn mulepan dre gaskammarna.

Antiziganism ta rasbiologi

Antiziganismen aschar kerrja dikkepa pre ta dennkrepan palla romanimanusch. Dova kammar senns harrga korrnjer passa manusch dre Euroa. Dó glanduno tchiro fonn 1900-talet avade rasbiologi ann-dikklo kai horrta janepa. Dikkepan aschade att kriminalitet ta asocialitet aschade dre ratten ta aschade ärftlig. Fonn kavva avade antiziganismen sorraledder.

Institutbyggnad — Rasbiologiska institutet i Uppsala, Uppsala universitetsbibliotek.

Nazismens dikkepa pre romanimanusch

Kanna nazisterna ledde makt dre Gasskano-temmen avade jiben kerrjer forr romanimanusch. Nürnberglagarna pukkade att romanimanusch aschade kerrja manusch. Jonn avade sassaren drovvot drabbade fonn lagar pre kriminalitet, drommepangre ta asocialitet. Jonn tvingades to buttepa kai pagging ta bischtrades ninna to koncentrationsläger.

En kvinna som undersöker en flickas ögonfärg — Bundesarchiv, R 165 Bild-244-64 / CC-BY-SA 3.0

Pallan-jaben avar drovver

Kanna Nazityskland invaderade Polen ta je baro kotta fonn Östeuropa, avade butten romanimanusch tella lenngro kontroll. Romanimanusch fonn Gasskano-temmen bischtrades to Polen kanna temmen aschade te jujjas fonn kerrja ”raser”. Fonn lennde aschade tchommena beschte dre getton forr bysskrer kai nazisterna kerat pre palla ockupationen. Temmar kai aschade malane to Nazityskland farrade-ann te pallan-ja ta stilla sire temmengre romanimanusch.

Romska fångar väntar framför en mur. — Bundesarchiv, R 165 Bild-244-64 / CC-BY-SA 3.0

Manuscheskro marrepa keras vri

Janepangre pattchar att massker 250 000 ta 500 000 romanimanusch avade marrade. Tchi’jekk janar precist kettsi ava mule. Butt romanimanusch fonn Östeuropa aschade tchi ranndle dre gavar ta forija, ta palla sosske aschar dó paro te jana kettsi fonn lennde kai avade marrade.

Butter fonn lennde avade pusskradine dre kettanepan. Romanimanusch avade ninna bischtrade to läger forr te butta ta marras fonn gas eller te ava mulade fonn bokk, dukkalopan ta dabb.

Avepan to Svedikko-temmen ta erkännande

Bannet forr vri-temmengre romanimanusch te mukkas andre Svedikko-temmen ascha förbi berscht 1954. Blott je kutti kotta fonn dollen kai tchi mulat tella Förintelsen motte ava kajj direkt palla kurepan. Butteder fonn lennde avade erst harrger to temmen.

Palla kurepan aschade pallan-jaben ta marrepan pre romanimanusch tchi ann-dikklo kai je manuscheskro marrepa. Dre Västtyskland riggras berscht 1982 marrepan pre romanimanusch pre kai je manuscheskro marrepa tella Förintelsen. Berscht 2015 ledde EU ninna ann je emlego dikkepa pre marrepan pre romanimanusch.

En av vita båtarna, Karskär. — Sjöhistoriska museet

Kadives

Fonn berscht 2000 aschar romanimanusch je Svedikko temmengro minoritet. Forr te kera lenngre horrtepan sorrleder leddes berscht 2009 minoritetslagen ann. Avvar kerrja dennkrepan palla romanimanusch ta antiziganism jivvrar vidder ann dre Svedikko-temmen. Berscht 2013 latchades je register mé romanimanusch passa mosskron dre Skåne, kai aschad ranndrat fonn vri’ann lenngro etnicitet, tchi kriminalitet.

Rund damm med mörkt vatten omgiven av gräs och flata ljusa stenar i oregelbundna former — OTFW, Berlin, Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0

Publicerad2024.12.10