2 augusti 1944 – Den romska avdelningen i Auschwitz-Birkenau likvideras

I avsnittet berättar universitetslektor Andrej Kotljarchuk om den 2 augusti 1944. Han berättar också om den raspolitik och diskriminering som drabbade både judar och romer.

Medverkande: Universitetslektor Andrej Kotljarchuk, Historiska institutionen, Uppsala universitet.

I avsnittet om romernas sista natt i Auschwitz förekommer z-ordet. Z-ordet är ett nedlåtande, kränkande och föråldrat sätt att benämna romer och skall inte användas som benämning på folkgruppen romer. När folkmordet på romerna genomfördes under andra världskriget använde förövarna begreppet som benämning på folkgruppen. I avsnittet används begreppet i ett historiskt syfte och som direktöversättning av förövarnas terminologi.

För att förstå händelserna den 2 augusti 1944 behöver vi gå tillbaka till nazisternas maktövertagande i Tyskland 1933 och den raspolitik och diskriminering som drabbade både judar och romer. Nazisterna ansåg att romer vara asociala och kriminella till sin natur och 1936 upprättade nazisterna ett rasbiologiskt centrum för studier och registrering av romer. Fram till 1939 registrerades och undersöktes cirka 30 000 tyska romer. Under tiden utsattes vissa grupper av romerna för tvångssteriliseringar och tvångsförflyttning till olika läger. Romerna omfattades också av de rasbestämmelser som antogs till följd av Nürnberlagarna 1935. När Nazityskland invaderade Sovjetunionen sommaren 1941 började nazisterna systematiskt att mörda judar och romer genom masskjutningar. Majoriteten av de romer som mördades under folkmordet kom att dödas i dessa masskjutningar.

Den 16 december 1942 beslutade SS-chefen Heinrich Himmler att majoriteten av romer i Nazityskland skulle transporteras till Auschwitz-Birkenau och inkvarteras i en nyinrättad romsk avdelning. De första transporterna med romer anlände till Auschwitz-Birkenau i februari 1943. De romer som fängslades i den romska avdelningen tatuerades med prefixet Z och ett fångnummer. Sammanlagt kom över 20 000 romer att deporteras till den romska avdelningen och många av dessa dog av sjukdomar och svält på grund av de dåliga levnadsförhållandena.

Den 16 maj 1944 genomförde SS ett första försök att likvidera den romska avdelningen men ett kraftigt motstånd gjorde att SS fick avbryta aktionen. Arbetsföra romska män och kvinnor fördes till olika läger i Nazityskland och den 2 augusti 1944 utgjorde barn, gamla och sjuka majoriteten av de kvarvarande fångarna i den romska avdelningen.

Den 2–3 augusti 1944 kom att bli romernas sista natt i Auschwitz-Birkenau, och sedan 2015 är den 2 augusti en officiell minnesdag i EU för folkmordet på romer under Förintelsen.

Ikonen

Hanna Dimitri (Brezinska), överlevande från folkmordet på romer under Förintelsen, och Georg gifter sig i Klara kyrka, Stockholm den 13 april 1947. I bröllopspresent får paret en ikonbild. Bakom tavlan finns en hälsning till brudparet och bröllopsparet. 

Ikonen kom att betyda väldigt mycket för Hanna och var en central del i deras hem. Först i tältet och sedan i huset i Malmberget. 

”Den hängde i vardagsrummet i mitten på väggen med andra ikoner. Det var den hon pratade med. Det var hon och den heliga modern. De hade alltså en fantastisk relation, Ikonen och mamma. Det var mamma och ikonen. Ikonen hade en specifik plats hemma och vad det än det var så var det hon och ikonen. Hon berättade bra saker, tackade för allt som var bra, hon delade sina sorger. Hon hade en ständig konversation.” Så beskriver dottern Berith ikonen.

Ett särskilt minne med ikonen var under julen som var en speciell högtid för Hanna. Hon hade blivit bedrövad sin barndom. Hon hade blivit berövad på sin ungdom, sin släkt och många andra. Julen kom att betyda något alldeles speciellt. Hanna började förberedda jul redan i oktober månad. Det handlades, bakades och lagdes mycket mat och hon bjöd inte bara släkt och familj utan även de andra som inte hade någon att fira jul med.

Och när det var dags att sätta sig vid sitt bord. Då gick Hanna fram till ikonen och satte sig på knäna och tände ett ljus och bad att alla skulle få äta sig mätta till jul men Hanna själv kunde inte äta något. 

Toppbild: Deportation av tyska sinti och romer från staden Asperg, Tyskland. 22 maj 1940. Okänd fotograf. Bundesarchiv. Wikimedia Commons, Creative Commons.

Om En dag i historien

Föreläsningsserien En dag i historien är ett samarbete mellan The Institute for Holocaust Research in Sweden (IHRS) och Sveriges museum om Förintelsen. Här hittar du fler avsnitt.

Har du förslag på en viktig händelse med anknytning till Sverige och Förintelsen? Hör av dig till oss på info@museumforintelsen.se.