För forskare
Sveriges museum om Förintelsen är en resurs för forskning och kunskapsutveckling inom flera vetenskapliga fält med kopplingar till olika discipliner, såsom museologi, historia, sociologi, etnologi, konstvetenskap och didaktik. Museets samlingar kan bidra med nya perspektiv på Förintelsen, de överlevande och deras efterkommande samt Förintelsens betydelse i samtiden.
Museet bedriver egen forskning och utvecklingsverksamhet och samverkar med forskare, universitet, högskolor och andra kunskapsinstitutioner i Sverige och internationellt. Genom forskarseminarier, workshops och andra former av kunskapsutbyte vill museet främja tvärvetenskapliga möten och bidra till fortsatt forskning om Förintelsen och dess relevans i vår tid.
Museet arrangerar forskarseminarier där forskare kan presentera pågående forskning, diskutera metoder och resultat samt utbyta erfarenheter. Museets samlingar kan också användas som underlag för forskning och bidra till utvecklingen av gemensamma forskningsprojekt.
Vill du samarbeta med museet eller förlägga ett forskningsprojekt till Statens historiska museer?
Vi välkomnar forskningsidéer med anknytning till museets verksamhetsområde och dialog om hur våra samlingar och kunskapsresurser kan komma till användning i vetenskapliga projekt.
Det finns även möjlighet att förlägga forskningsprojekt till Statens historiska museer, den myndighet som Sveriges museum om Förintelsen ingår i.
Statens historiska museer kan vara medelsförvaltare för externt finansierade forskningsprojekt och ansvarar då för förvaltningen av de beviljade medlen. Möjligheten bedöms utifrån projektets inriktning, finansieringsvillkoren och myndighetens förutsättningar.
För frågor om forskningssamarbeten eller möjligheten att förlägga ett projekt till Statens historiska museer, kontakta oss för en inledande dialog.
E-post: forskning@museumforintelsen.se
Pågående och avslutade forskningsprojekt
Projekttid: 2022–2025 (2026)
Projektet undersöker etiska och hållbara metoder för att samla in, kurera och tillgängliggöra Förintelserelaterat material för allmänhet och forskare. Syftet är att fördjupa insikterna kring etik i samband med insamling och förvaltning av Förintelserelaterade samlingar, med särskilt fokus på utmaningar kopplade till insamlingsmetoder, kulturarv, politik och identitet. Projektet är tvärvetenskapligt och knyter samman akademiska forskare och museer.
Genom samarbete mellan forskare och museer vill vi stärka den etiska kompetensen:
- Fördjupa förståelsen för etik och reflektion i arbetet med samlingar och minnen.
- Synliggöra och etiskt analysera Förintelsens materiella spår.
- Utveckla långsiktigt etiskt hållbara metoder för att bevara både immateriella och materiella minnen.
En internationell konferens om etiska perspektiv på att samla Förintelsens minnen hölls i november 2025. Resultaten sprids även genom en planerad vetenskaplig antologi, samt en populärvetenskaplig skrift riktad till museifältet.
Projektledare och kontaktperson: Britta Z Geschwind, Sveriges Museum om Förintelsen
Andra deltagare och medforskare:
Markus Idvall, Stockholms universitet
Fredrik Nilsson, Åbo Akademi
Liv Nilsson Stutz, Linnéuniversitetet
Malin Thor Tureby, Malmö Universitet
Nätverket samlar även kulturarvsaktörer i Sverige med Förintelserelaterade samlingar: Helsingborgs museum, Hälsinglands Museum, Kulturen i Lund, Lunds Universitetsbibliotek, Malmö Stadsarkiv, Nordiska museet, Sveriges museum om Förintelsen.
Finansiär: Vetenskapsrådet, Nätverksbidrag till forskning om Förintelsen, Förintelsens offer och antisemitism
Projektnummer/ Diarienummer: 2022-06183_VR
Projektperiod: 2024–2029
Under de senaste åren har forskningen om Förintelsen alltmer fokuserat på överlevandes personliga berättelser, särskilt hur de minns, hanterar trauman och uttrycker resiliens. Det här projektet fokuserar på erfarenheterna hos polska judiska kvinnor som överlevde Förintelsen och senare bosatte sig i Sverige.
Studien lyfter fram kvinnornas individuella berättelser – hur de hanterade fördrivning, överlevnad och att bygga upp sina liv på nytt. Den undersöker också föremål de bevarat och som i vissa fall donerats till museer, för att förstå hur minnen bevaras och förs vidare. Genom ett intersektionellt perspektiv utforskar projektet hur faktorer som genus och bakgrund formade dessa kvinnors minnen och upplevelser. Genom att kombinera personliga vittnesmål med historiska och museala källor kommer forskningen att kasta nytt ljus över hur minnet av Förintelsen formas, delas och bevaras i dag.
Projektledare och kontaktperson: Matylda Jonas-Kowalik, doktorand, Uppsala universitet i samverkan med Statens historiska Museer
E-post: matylda.jonas-kowalik@shm.se
Finansiär: Uppsala centrum för Förintelse- och folkmordsstudier (UHGS) och Statens Historiska Museer (Doktorandprojekt)
Projekttid: 2025–2027
Förintelserelaterade material finns vid över fyrtio svenska museer. Internationellt sett beskrivs Förintelserelaterade material ofta som spridda, i betydelsen att objekt med koppling till varandra finns vid olika museer och arkiv, ofta även i olika länder. Så är fallet också för svenska samlingar.
I det här projektet utvecklar vi kontrollerade och väldefinierade vokabulärer för Förintelserelaterade material på svenska och engelska, vilka kommer tillgängliggöras som länkade öppna data. Med hjälp av vokabulärerna kommer svenska museer kunna dokumentera sina Förintelserelaterade samlingar digitalt så att de blir mer harmoniserade, tillgängliga och sökbara och också kan länkas till internationella samlingar. I förlängningen gynnar det lärande, forskning och kunskapsspridning rörande Förintelsen.
Projektledare och kontaktperson: Lotta Fernstål, Statens historiska museer, lotta.fernstal@shm.se
Övriga medverkande: Elin Fornander, forskare, Yael Fried, intendent Sveriges museum om Förintelsen, Klara Gustafsson, intendent digitalisering, Elin Eriksson, systemförvaltare (alla vid Statens historiska museer).
Finansiär: The Conference on Jewish Material Claims Against Germany, medfinansiering av Statens historiska museer.
Rapport från projektets förstudie: Förintelserelaterade material i museisamlingar. Digitaliseringsbehov och forskningsperspektiv (2024) (PDF)
Projektperiod: 2025–2027
Det nyöppnade Sveriges museum om Förintelsen har ett statligt uppdrag att vara av relevans för hela landet. En vanlig fråga från allmänheten är varför Sverige, ett då neutralt land utan Förintelseläger, ska ha ett Förintelsemuseum? Projektet svarar upp mot denna fråga genom att kartlägga och undersöka svenska mottagningsläger dit överlevande från nazistiska koncentrationsläger kom 1945. En del stannade och blev medborgare. Andra, alltför tärda för att överleva, vilar på kyrkogårdar runt om i landet. Många valde att lämna Sverige, eller tvingades till det. Deras närvaro har lämnat både materiella och immateriella spår. Vad, och vems berättelser dröjer sig kvar? På vilka sätt?
Projektet syftar till att:
- Kartlägga och fördjupa kunskapen om mottagningslägren genom att utforskar lägrens spår i landskapet, deras historiografi och samtida minnespraktiker .
- Bidra med forskningsbaserad kunskap och stöd i att utöka SHM:s samlingar
- Sprida resultaten till allmänheten i form av en digital karta, utställningar och akademiskt genom open-access-artiklar som bidrar internationellt till kunskap om mottagningspraktiker, sortering, sociala relationer samt överlevandes förflyttningar och rörelser i och mellan länder. Projektet problematiserar gränser mellan judiska/icke-judiska överlevande, nyanlända/lokalsamhälle, män/kvinnor, samt vuxna/barn.
Projektledare och kontakt: Natalia Krzyzanowska Humes, Örebro universitet, Statens historiska museer, Sveriges museum om Förintelsen
Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond, RJ Flexit