Oberättat börjar med motståndet i den romska avdelningen i Auschwitz-Birkenau 1944 och berättar om både folkmordets bakgrund och konsekvenser. I utställningen möter du tidigare okända vittnesmål och unika föremål. Fram träder vidden av nazisternas brott, berättelsen om de få som överlevde och den långa vägen mot ett erkännande.

Folkmordet på sinti och romer under Förintelsen erkändes av Västtyskland 1982 och blev inte officiellt en minnesdag i EU förrän 2015. Forskningen om folkmordet har börjat ta fart först under de senaste decennierna. Under lång tid har folkmordet på Europas romska befolkning varit okänt och oberättat.

I Sverige lever idag många med folkmordet som en del av sin familjehistoria. I utställningen Oberättat möter du Rose-Marie, Eugen, Lenka, Bronislaw och deras efterlevande. Deras livshistorier bevaras för att de berättade. Och för att någon berättar dem vidare.

Jag minns hur spikarna skavde mot fötterna."

Från den dagen domen på fem år uttalades har jag försökt ta reda på vem jag var, vem jag är och om jag är en förbrytare på grund av min ras.”

Toppbild: Deportation av sinti och romer, 22 maj 1940. Foto: Bundesarchiv, R 165 Bild-244-57 / CC-BY-SA 3.0.