Lieselotte Jacks

Detalj av Lieselottes sparade dokument.
I juni 1939 var Lieselotte Jacks 15 år. Föräldrarna Gertrud och Alfred hade skickat henne till Sverige med en barntransport från Berlin till Göteborg. De visste inte om de skulle ses igen.

Lieselotte, eller Lilo som hon kallades, sparade flera minnen från krigsåren, bland annat den lilla väskan hon hade med sig på tåget och brev från föräldrarna och farmor Rosalie. Lieselotte föddes 1923 och växte upp i Berlin med sina föräldrar Gertrud och Alfred. Från 1933 när nazisterna tog makten i Tyskland infördes flera anti-judiska lagar som gjorde det svårare för judar att leva i Nazityskland. Under Novemberpogromen 1938 brändes synagogor i Tyskland och Österrike, judiska butiker vandaliserades, judar misshandlades och dödades och 30 000 judiska män arresterades i koncentrationsläger.

Har du nyheter från dina föräldrar?

Ur ett brev från farmor Rosalie Jacks, 1943

Dessa våldshandlingar väckte bestörtning i omvärlden och initiativ togs för att judiska barn skulle få lämna Nazityskland i den så kallade Kindertransport (barntransporten). Lieselotte var ett av de barn som kom till Sverige från Nazityskland med barntransporter som Mosaiska församlingens hjälpkommitté ordnade. Runt 10 000 av dessa barn tog Storbritannien emot. Sverige tog emot cirka 500 barn.

När föräldrarna vinkade av henne vid tåget i Berlin år 1939, var det sista gången Lieselotte såg dem.

Ett svartvitt foto på en liten flicka.
Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Lieselotte Jacks

Närbild på ett handskrivet gulnat brev.
Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Lieselottes sparade brev

Resväskan Greger Brolin berättar

Närbild av ett gammalt vykort.
Ett av de vykort som Lieselotte fick från sin familj. Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Under flera år brevväxlade Lieselotte med sina släktingar, som var kvar i Nazityskland. I det första vykortet från Lieselottes mamma, poststämplat den 12 april 1939, står det:

”Jag har väntat på Herr Wiener varje morgon för att läsa din post innan jag gick. Herr Wiener hälsar och även fru Viktor. Hälsade på hos tant Alice och läste upp ditt kort för kära Goldi. Hälsningar också från de dina. Ilses saker lämnas där till dess någon kommer dit. Gör inga utgifter för den sakens skull. Nog för idag mitt kära barn. Hjärtliga hälsningar och kyssar från din dig älskande mor. Hälsa till familjen W och bekanta från mig. Vi har lugnat oss nu.“

Resväskan

Med sig till Sverige hade Lieselotte en liten väska och sitt pass. Hon sparade dem hela sitt liv. De brev som nu ingår i museets samling skänktes av hennes efterlevande.

Liselottes resväska.
Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

3 november 1942

I ett av breven som Lieselotte fick från sina släktningar, poststämplat den 3 november 1942 i Charlottenburg, är båda sidorna av pappersarket fyllt av text. Brevet är skrivet av flera av hennes släktingar och har spår av bläckfläckar.

Brev till Liselotte från hennes släktingar.
Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

I ett av breven från 1943 skriver farmor Rosalie:

Min älskade Lilochen.
Jag är glad att kunna meddela dig att jag är frisk och att jag mår bra. (…) Har du nyheter från dina föräldrar? Skriv till mig snart och varma hälsningar och kyssar från din farmor som älskar dig.

Rosalie Jacks.

Gertrud och Alfred Jacks

Lieselottes föräldrar, Gertrud och Alfred, blev kvar i Nazityskland och överlevde inte Förintelsen. De deporterades från Berlin till Auschwitz- Birkenau hösten 1942 med Transport 23.

Rosalie Jacks

Lilos farmor Rosalie Jacks deporterades från Berlin till Theresienstadt i Tjeckoslovakien i december 1942 med Transport I/80. Våren 1944 fördes Rosalie från Theresienstadt till Auschwitz-Birkenau med Transport Ea. Rosalie överlevde inte Förintelsen.

Lilos berättelse

Lilo blev kvar i Sverige och levde resten av sitt liv här. Hennes son Greger har berättat om sin mamma och skänkt föremål, dokument och fotografier till Sveriges museum om Förintelsen.

Sju liv

I utställningen Sju liv som visas på Sveriges museum om Förintelsen från och med den 21 juni 2023 kan du läsa mer om Lieselotte och ta del av föremål med koppling till hennes berättelse.

Identifikationshandlingar tillhörande Kiwa Zyto, Eva Lecerof, Alice Grosz, Hanna Dimitri, Lieselotte Jacks, Walter Brünn och Czesław Aredzki.

Toppbild: Detalj av Lieselottes sparade dokument. Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Källor

  • Museets samlingar.
  • Lomfors, Ingrid. 1996. Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg: Göteborgs universitet.
  • Rudberg, Pontus. 2017. The Swedish Jews and the Holocaust. London: Routledge.

Ta del av fler levnadsöden

Kiwa Zyto

Ärendenummer: 90

Hanna Dimitri (Brezinska)

Porträtt på Hanna Dimitri

Lilli och Walter Brünn

Walter och Lilli

Tobias Rawet

94_TOBIAS_PUFF