Vad rapporterade svenska medier?

Framsida av Dagens Nyheter med rubriken 'Hitler-kupp mot SA-ledningen'.
  1. Startsida
  2. Digitala utställningar
  3. Svart på vitt
  4. Vad rapporterade svenska medier?
digital utställningsvart på vitt
Här kan du läsa om några av de saker som den svenska pressen valde att rapportera om. Före andra världskriget fanns det varningstecken om vad som var på väg att hända. Uttalanden, nyheter och ideologiska texter publicerades. Trots detta dröjde det innan omvärlden reagerade. Rapporteringen om nazisternas brott visar hur lätt det är att underskatta politiska krafter som kan verka obetydliga i stunden – och hur svårt det kan vara att agera i tid.

Nazismens framväxt

När första världskriget tog slut 1918 präglades Tyskland av ekonomisk kris, politisk instabilitet och våldsamma samhällskonflikter. Många krigsveteraner anslöt sig till olika politiska grupper, och i detta kaos växte nya rörelser fram – bland dem det Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet (NSDAP). Under Adolf Hitlers ledning bytte partiet namn och började locka anhängare med en nationalistisk och antisemitisk retorik.

Göring under Berlin-OS 1936 tillsammans med Adolf Hitler, prins Gustaf Adolf.
Foto Pressens Bild, TT Nyhetsbyrån

Novemberpogromerna

Under en vecka i november 1938 skedde de så kallade Novemberpogromerna. Nazister plundrade och förstörde judiska hem och butiker över hela Nazityskland. Tusentals judar mördades och fängslades.

Svartvit gatubild med krossade skyltfönster.

Deportationerna

Efter Nazitysklands ockupation av västra Polen påbörjade nazisterna deportationer av judar. Svenska tidningar rapporterade om allt fler deportationer från olika delar av det nazi-ockuperade Europa. Men ännu var det svårt att se vad det innebar och vilket öde som väntade judarna.

Grupp människor står utanför tågvagnar.
Foto: Yad Vashem, Public Domain

Utrotningskriget

I september 1942 skriver Dagens Nyheter för första gången svart på vitt att det pågår ett utrotningskrig. En månad senare följer Hugo Valentin upp rapporteringen i Göteborgs handels- och sjöfartstidning med artikeln "Utrotningskriget mot judarna".

Människor deporteras. De går på rad med uppsträckta händer.
Foto: Bundesarchiv (CC BY)

Norrmän och danskar – brödrafolken

Över 700 norska judar blev deporterade till Polen under hösten och vintern 1942. De flesta skickades till Auschwitz-Birkenau och mördades direkt vid ankomsten. Deportationerna verkade göra stort intryck på befolkningen i Sverige.

Svartvit bild av en grupp människor som står vid en kaj. I bakgrunden syns ett fartyg.
Foto: Georg W Fossum (CC-BY-SA)

De första vittnesmålen

När det sovjetiska befriandet av Majdanek i juli 1944 blev känt, stod det klart att nazisterna hade iscensatt ett systematiskt och industriellt organiserat massmord. Strax därefter publicerade svenska tidningar vittnesmål och försök till beskrivningar av nazisternas brott.

befrielsen belsen ushmm
Foto: USHMM

Nürnbergprocessen

Efter krigsslutet ställdes nazistiska ledare inför rätta i Nürnberg. Svenska medier följde processen noga och återgav både bevisning och domar mot de ansvariga för Förintelsen.

Rättegångssal.
Foto: Raymond D’Addario, Public domain, via Wikimedia Commons

Fortsätt utforska Svart på vitt

Du kanske också är intresserad av

Upptäck museets digitala utställningar

Lär dig mer om folkmordet på sinti och romer, svensk mediebevakning eller fördjupa dig i räddningsaktionen Vita bussarna.

Personer står vid en vit buss. Över bilden ligger grafiska element från en digital tidslinje med datum och pilar.