Nazismens syn på sinti och romer

En kvinna som undersöker en flickas ögonfärg
  1. Startsida
  2. Oberättat - digital fördjupning
  3. Nazismens syn på sinti och romer
När nazisterna tog makten i Tyskland förvärrades situationen. Sinti och romer pekades ut som en underlägsen ras enligt Nürnberglagarna från 1935. Romska grupper drabbades hårt av de nazityska lagar som riktades mot kriminalitet, lösdriveri och asocialt beteende. Romer och sinti utnyttjades också för tvångsarbete och förflyttades till koncentrationsläger.

Sinti och romer som fångar i läger

År 1935 började nazisterna uppföra särskilda interneringsläger för romska grupper. De användes för att samla, registrera, begränsa och isolera dessa grupper från övriga samhället. Dessutom utnyttjades sinti och romer i dessa läger för tvångsarbete och som studieobjekt i rasbiologisk forskning. I praktiken fungerade interneringslägren som koncentrationsläger för den romska befolkningen. 

Ledande nazister diskuterade internt “en slutgiltig lösning på den romska plågan” och år 1938 började sinti och romer gripas för att de ansågs tillhöra en främmande och underlägsen ras. Tusentals över 12 år greps och fördes till stora koncentrationsläger som Dachau, Buchenwald, Sachsenhausen, Ravensbrück och Mauthausen.  

Huvudbild: Eva Justin jämför en kvinnas ögonfärg med en ögonfärgskarta. Foto: Bundesarchiv, R 165 Bild-244-64 / CC-BY-SA 3.0

Tre pojkar i förgrunden som putsar skor. Bilder från ett barnhem.

Film från barnhemmet S:t Josefsflege i Tyskland år 1943. Tillgänglig på Unisted States Holocaust Memorial Museum, med tillstånd av Bundesarchiv Filmarchiv.

Fångar i Dachau

Efter nazisternas maktövertagande år 1933 skapades koncentrationsläger i Nazityskland. Det första koncentrationslägret hette Dachau och låg nordväst om München. I första hand var det byggt för politiska motståndare, men även kriminella och så kallade asociala fängslades där. Bland dem fanns sinti och romer, eftersom nazisterna ansåg att de var kriminella och asociala sedan födseln. 

Foto: Romska fångar i koncentrationslägret Dachau.

Män uppställda på rad i fångkläder
Foto: Bundesarchiv, Bild 152-27-11A / CC-BY-SA 3.0

Rashygieniska forskningsinstitutet i Berlin

År 1936 inrättade nazisterna det Rashygieniska forskningsinstitutet i Berlin. Som chef för institutet utsågs rasbiologen doktor Robert Ritter. Institutets uppdrag var bland annat att registrera och samla information om sinti och romer som var bosatta i Nazityskland. 

Utifrån insamlad information och undersökningar klassificerade institutet vilka romska grupper som räknades som renrasiga, respektive blandras. Robert Ritter och hans medarbetare arbetade utifrån den rasbiologiska teorin att kriminalitet och asocialt beteende var ärftligt betingat och att det var en del av sinti och romers medfödda egenskaper. 

Robert Ritter blev naziregimens ledande expert när det gällde romanifolk i Nazityskland. Register, information och resultat som presenterade av rashygieniska forskningsinstitutet blev senare vägledande i det kommande folkmordet på sinti och romer.  

Två män står vid en kvinna som bär på en låda. De ser på henne och ler
Robert Ritter till höger tar blodprov på en romsk kvinna. Foto: Bundesarchiv, R 165 Bild-244-70 / CC-BY-SA 3.0

Lagar

Vid tiden för nazisternas maktövertagande år 1933 bodde det cirka 30 000 sinti och romer i Tyskland. Redan samma år infördes en steriliseringslag som ledde till tvångssterilisering av vissa romska grupper. Även en lag om ”särskilt farliga och professionellt kriminella” stiftades år 1933. Den kom att drabba sinti och romer särskilt hårt eftersom nazister och rasbiologiska forskare ansåg att dessa var kriminella från födseln.   

Den nazistiska staten införde tidigt olika åtgärder och propaganda mot människor som ansågs vara “lösdrivare”, “asociala” och “arbetsskygga”. Detta resulterade i att sinti och romer som levde som kringresande tvångsförflyttades till boplatser som i praktiken blev koncentrationsläger. 

År 1935 antogs de så kallade Nürnberglagarna i Nazityskland. Dessa raslagar gällde till att börja med judar men redan samma år inbegrep de även sinti och romer. Enligt nazismen sågs sinti och romer som en främmande, underlägsen ras som utgjorde ett hot gentemot ett “renrasigt” Tyskland. Nürnberglagarna ledde även till att bofasta sinti och romer drabbades av raspolitiska åtgärder.  

En gulnad upptryckt affisch
En översikt över hur nazisterna såg på "rasblandning" från Nürnberglagarna. Foto: United States Holocaust Memorial Museum Collection

Upptäck mer

Antiziganism och rasbiologi

Institutbyggnad

Förföljelserna trappas upp

Romska fångar väntar framför en mur.