Walter Brünn

digital utställningsju liv
Lilli och Walter Brünn var mitt i livet när nazistpartiet tog makten i Tyskland 1933. Paret drev ett varuhus i Berlin som de hade tagit över efter Walters pappa.
Walters identifikationshandling och ett gulnat flygblad med svarta stora bokstäver. Bladet är lite trasigt i kanterna och meddelar att makarna Brünns affär har blivit 'ariserad', det vill säga övertagen av en 'arisk' handlare.

Walter, 1938 Berlin, Tyskland

Walter och Lilli Brünn bodde i Berlin, där Walter drev ett framgångsrikt varuhus som Walter hade tagit över efter sin far. Som många andra judiska män fängslades Walter i samband med Novemberpogromen 1938, då synagogor, judiska affärer och hem förstördes i hela Nazityskland.

Walter sattes i arbetslägret Sachsenhausen, fyra mil norr om Berlin. Han hade inte begått något brott. Nazisterna grep honom för att han var jude. För att bli frisläppt tvingas Walter överlåta sitt varuhus till en så kallad arisk tysk. Efter två veckor i Sachsenhausen släpptes Walter och en ny ägare tog över familjeföretaget.

Vitt papper med maskinskriven text, underskrifter och lila stämplar.

Utskriftsintyg från Sachsenhausen.

Från den 11 november till den 24 november 1938 fängslades Walter Brünn i koncentrationslägret Sachsenhausen.

Ett gulnat flygblad med svarta stora bokstäver. Bladet är lite trasigt i kanterna och meddelar att makarna Brünns affär har blivit 'ariserad', det vill säga övertagen av en 'arisk' handlare.

Flygblad med information om ny ägare

”Vi har tagit över varuhuset A. Brünn jr. på Weisensee BerlinerAllee 29-32 i ariskt ägande och öppnade fredagen den 18 november. Vi ber om ditt besök! (…). Erwin Schröder.”

En del av Nazitysklands antijudiska politik under 1930-talet innebar att stänga ute judar från arbetsmarknaden, genom att beslagta deras företag och förbjuda judar från att arbeta inom olika yrken. Nazisterna ville göra det svårt för judar att leva i Tyskland. Allt fler judar försökte emigrera, men nekades tillstånd att komma in i andra europeiska länder eller i USA. Gränsen till Sverige var aldrig stängd men det var svårare för judiska flyktingar att få uppehållstillstånd än för icke-judar.

Paret Brünn hade inte längre någon möjlighet att försörja sig. Nazisternas förföljelser av de tyska judarna var ett växande hot. De tvingades lämna sitt hemland och söka uppehållstillstånd i ett annat land.

Walter och Lilli, 1939 Berlin, Tyskland

Walter fick inresetillstånd till Sverige sommaren 1939 och lämnade Berlin i augusti. I september samma år fick Lilli besked om att även hon hade tillstånd att resa in i Sverige. Paret flyttade in i en lägenhet på Södermalm i Stockholm.

Identifikationshandling för Walter.

Walters identitetskort

Utfärdat 1 januari 1939. I id-kortet står också tillnamnet ”Israel". År 1938 utfärdades en lag i Nazityskland som gjorde Israel till obligatoriskt namn för alla judiska män. Alla tyska judars id-handlingar märktes med ”J”.

Identifikationshandling för Lilli.

Lillis identitetskort

Utfärdat 1 januari 1939. I id-kortet står också tillnamnet ”Sara". År 1938 utfärdades en lag i Nazityskland som gjorde Sara till obligatoriskt namn för alla judiska kvinnor. Alla tyska judars id-handlingar märktes med ”J”.

Koncentrationsläger, Novemberpogromerna och barntransporter

Fortsätt utforska temat.

Svarvitt foto av skyltfönster med krossade rutor.

Ockupation och getton

Upptäck nästa tema i utställningen Sju liv.

Svartvit gatubild från ett getto. En gata med låga hus. Människor går och cyklar.

Du kanske också är intresserad av

Upptäck museets digitala utställningar

Lär dig mer om folkmordet på sinti och romer, svensk mediebevakning eller fördjupa dig i räddningsaktionen Vita bussarna.

Personer står vid en vit buss. Över bilden ligger grafiska element från en digital tidslinje med datum och pilar.