Fickuret
Stefan Siwek föddes i Polen 1899. Han sattes i koncentrationslägret Neuengamme efter att han arresterats för att ha delat ut matransoneringskort. I finns hans personakt, som visar att han fick fångnummer 54148 och att hans klocka beslagtogs vid ankomsten. Eftersom han var politisk fånge kunde han få sin klocka registrerad i syfte att få tillbaka den när han släpptes fri.
I april 1945 närmade sig de allierade och kriget led mot sitt slut. SS tömde då lägren och tvingade ut fångarna på så kallade dödsmarscher. Flera fångar avrättades redan i lägret eller under dödsmarscherna. Ca 10 000 av fångarna från Neuengamme togs till staden Lübeck och stängdes in på lastfartyg. Ytterligare flera tusen lastades på kryssningsfartyget Cap Arcona i närheten. Förhållandena på båtarna var förödande. Fångarna fick varken mat eller dryck, och många dog i båtarnas lastutrymmen.
Den tredje maj 1945 attackerade brittiska bombplan fartygen eftersom de trodde att de var tyska stridsfartyg. Både Cap Arcona och lastfartyget Thielbek började brinna. 7 000 fångar drunknade eller sköts ihjäl när de försökte fly undan bränderna. Stefan Siwek var en av dem som omkom i anfallet.
Stefan Siweks son, som även han hette Stefan Siwek, var också fånge i Neuengamme. Han lyckades till skillnad från sin far undkomma dödsmarscherna. Han kom senare till Sverige med hjälpaktionen de vita båtarna och anlände i Kalmar 24 juli 1945. I Sverige träffar Stefan Ella på Vasaskolan i Kalmar. Ella var sjuksyster där och vårdade Stefan.
Det var genom Arolsenarkivet som Stefan Siweks fickur slutligen kunde återföras till hans ättlingar, hans barnbarn, som i sin tur skänkt föremålet till Sveriges museum om Förintelsen.
Om Arolsenarkivet och museets insamling
Intendenterna på Sveriges museum om Förintelsen använder sig av flera olika arkiv för att ta reda på information kring personer och företeelser som rör museets förvärv. För att kunna registrera föremål behöver intendenterna till exempel ta reda på personers hela namn, födelsedatum, födelseplats, var de mördades eller hur en överlevande kom till Sverige. Ett viktigt arkiv som förvaltar denna information är just Arolsenarkivet.
När de allierade hade tagit över lägren tog de även hand om de föremål som hade lämnats kvar. Efter krigsslutet skickades föremålen runt till olika instanser tills man 1963 beslutade att Arolsenarkivet skulle ta in dem. 2016 började man på allvar göra proveniensforskning och eftersöka de rättmätiga ägarna. Med hjälp av internet och volontärer har nära 500 föremål återbördats, och arbetet har även resulterat i en utställning. För många efterlevande var det lilla föremålet kanske det enda materiella som fanns kvar av en släkting man aldrig lärt känna.
