Otto och gosedjurshunden

Gosedjurshund i utställningsmonter.
Otto Ullmans leksakshund. Foto: Ellen Hallgren. Sveriges museum om Förintelsen/SHM, (CC BY 4.0)
Otto Ullman föddes 1925 och bodde i Wien med sina föräldrar Elise och Josef Ullman. Här kan du läsa om familjen som tvingades skicka sin son Otto till Sverige. Aldrig mer skulle Otto träffa mamma Elise och pappa Josef.

Ottos pappa Josef Ullman arbetade som sportjournalist på Wiener Tag fram till att Nürnberglagarna infördes i samband med Anschluss. När situationen förvärrades för judar försökte familjen lämna Österrike. De hittade tillslut ett sätt att rädda Otto. Han fick komma till Sverige 1939 genom Svenska Israelmissionen i Wien. När Otto var 13 år när han lämnade Wien ensam, han kunde bara ta med det som fick plats i en väska. Otto valde bland annat att ta med en liten svart gosedjurshund. Den sparade han resten av livet och det är den som nu finns i museet.

Genom brev kunde Otto hålla kontakten med sina föräldrar och vänner, tills breven slutade att komma. Hans föräldrar hade förts till Theresienstadt och sedan vidare till Auschwitz där de mördades.

Otto Ullman
Otto Ullmans hund
d53b4526-51a1-42d6-82a3-5c699a12a7fb

Till vänster: Otto med sina föräldrar. Till höger: Ottos hund och fotoalbum han hade med sig till Sverige. Foto: Sveriges museum om Förintelsen/SHM

I Sverige kom Otto först till ett barnhem i Tollarp, Skåne. På barnhemmet lärde sig Otto svenska och om kristendomen, samt hjälpte till på olika gårdar. När han var 17 år jobbade han som dräng hos familjen Kamprad på gården Elmtaryd i Agunnaryd.

1947 ansökte Otto om svenskt medborgarskap men fick avslag, då reste han till Israel för att få medborgarskap och göra militärtjänstgöring. Han kommer att återvända till Sverige och ansöker på nytt medborgarskap, vilket denna gång beviljas. Otto blir kvar i Sverige, gifte sig och bildade familj. Genom att varva arbete och studier kom han så småningom att börja arbeta på olika dagstidningars annonsavdelningar.

Samlingar och arkiv

Sveriges museum om Förintelsen samlar och bevarar material som kan berätta om Sverige och Förintelsen. Sedan år 2022 har cirka 10 000 föremål och arkivalier samlats in, och samlingen fortsätter att växa.

Detalj av Walter Brünns ID-handlingar samt dokument.
Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM