Raoul Wallenberg

Om Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg föddes den 4 augusti 1912 i Stockholm. Han växte upp med sin mamma och styvpappa, då Raouls pappa dog kort innan födseln. Raoul var duktig på språk och bodde i flera länder från tidig ålder. Han studerade till arkitekt vid University of Michigan och vid 22 års ålder åkte han till Sydafrika efter att hans farfar ordnat en praktikplats till honom där.

I början av 1944 skapade den amerikanska regeringen myndigheten War Refugee Board, vars uppgift var att rädda judar från nazi ockuperade territorier och ge hjälp till judar som gömde sig eller befann sig i koncentrationsläger. USA frågade de neutrala staterna som hade diplomatiska representanter i Ungern om de var villiga att hjälpa till, Sverige svarade ja.

Raoul jobbade 1944 på Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget som låg i samma byggnad som den Amerikanska ambassaden. Chefen för Mellaneuropesiska Handelsaktiebolaget Kálmán Lauer och den svenske representanten för myndigheten War Refugee Board, Iver Olsen, stötte på varandra i hissen en dag. Iver Olsen hade fått i uppgift att hitta en lämplig svensk att skicka till Budapest. Olsen beskrev vilken person de letade efter och Lauer föreslog Raoul Wallenberg. Raoul får då uppdraget och åker till Budapest utan en tydlig plan, men med målet att rädda så många judar undan Förintelsen som möjligt.

Ungern under Andra världskriget

Ungern var från och med 1940 en av Nazitysklands allierade. Ungerns styre var nationalkonservativt och de hade infört antijudiska raslagar inspirerade av de tyska Nürnberg-lagarna. De flesta av lagarna uteslöt judarna från olika delar av det ekonomiska och sociala livet, vilket resulterade i att flera tiotusentals judar förlorade sina jobb, företag och försörjning. Tiotusentals judar tvångsförflyttades även till arbetsläger och arbetsbataljoner där många dog av brutal behandling, svält och extrema förhållanden.

På sommaren 1941 deporterade Ungern fler än 20 000 judar över gränsen till Galicia (en del av det då ockuperade Polen). De flesta av dessa hamnade i staden Kamenets-Podolsk där de blev satta i ett getto. I augusti samma år mördas ungefär 23 600 judar av SS och andra lokala polisenheter i en masskjutning.

Den 19 mars 1944 invaderade Nazityskland Ungern när den ungerska regeringen ville förhandla om fred med de Allierade. Ungerns statschef Miklós Horthy och andra ungerska ledare fick dock sitta kvar på sina positioner men nazisterna krävde att statsministern skulle ersättas av den mer pro-nazityska Döme Sztójay.

I början av 1944 var fortfarande majoriteten av Ungerns judiska befolkning, då cirka 800 000 personer, vid liv. Det förändrades snabbt efter den Nazityska invasionen. Judarna blev av med ännu fler rättigheter och de var tvungna att lämna över olika ägodelar, och i april var alla judar över 6 år tvungna att bära en gul davidsstjärna.

Deportationen av Ungerns judar

I början av april 1944 skapades getton för att lättare kunna samla judarna för deportation. I maj inleddes massdeportationerna. Under åtta veckor deporterades över 400 000 ungerska judar till förintelseläger, de flesta till Auschwitz-Birkenau. Majoriteten mördades direkt vid ankomsten. I juli beordrade Horthy att deportationerna skulle pausas, detta efter olika påtryckningar, både inom hans parti men även från andra håll. I oktober 1944 försöker Horthy bryta med Nazityskland och tillkännagav en vapenvila med Sovjet, men det misslyckades.

Den 15 oktober 1944 tog Pilkorsarna makten i Ungern med nazityskt stöd. Pilkorsrörelsen var en ungersk nazistisk organisation som grundades 1939 av radikala högergrupper. I valen 1939 blev Pilkorsarna näst största parti och hade då över 300 000 medlemmar. Den 20 oktober börjar pilkorsarna samla ihop alla judar för tvångsarbete och den 6 november deporteras de till fots mot Österrike, flera blev skjutna på vägen.

Svenska legationens räddningsoperationer

Den 9 juli 1944 anländer Raoul till Budapest. Han var förste sekreterare vid den svenska legationen i Ungern. Han hade ingen tidigare erfarenhet av hemliga operationer eller diplomati, men han kom att bli en nyckelperson för en av de största räddningsoperationerna under Förintelsen.

Den svenska legationens chef Ivan Danielsson och andre sekreterare Per Anger hade tidigare förhandlat med de ungerska myndigheterna om att personer som hade provisoriska skyddsbrev utfärdade på legationen skulle behandlas som svenska medborgare. I slutet av juli 1944 meddelade dock de ungerska myndigheterna att de inte längre godkände de svenska skyddsbreven. 

Kort efter att Raoul anlänt i Budapest jobbade han vidare på Per Angers idé om skyddsbrev och skapade de så kallade skyddspassen (Schutzpass). De judar som fick ett skyddspass fick ett provisoriskt svenskt medborgarskap. Personer som fick ett skyddspass stod alltså under svenskt beskydd och kunde därför inte deporteras. Raoul köpte även flertalet byggnader där legationen inrättade sjukhus, förskolor och de så kallade "svenskhusen". Svenskhusen förklarades som svenskt territorium, de använde därför husen som ytterligare ett sätt att skydda judarna undan Förintelsen.