Novemberpogromerna
Vad är Novemberpogromerna?
- Pågick mellan 7–13 november 1938 och som mest intensivt natten mellan 9–10 november.
- En stor våldsaktion genomförd av nazister mot judar över hela det tyska riket.
- Över 1 400 synagogor över hela Tyskland, Österrike och Sudetenlandet brändes och förstördes.
- 30 000 judiska män greps och skickades till koncentrationsläger.
- Under Novemberpogromerna förstördes och vandaliserades 7 500 judiska butiker. På gatorna låg högar med krossat glas från skyltfönster, vilket sägs ha gett upphov till att händelsen också benämns som Kristallnatten.
- Då Kristallnatten var nazisternas term för händelsen, kallar man den idag för novemberpogromen/ pogromerna då det bättre beskriver händelsen. Ordet pogrom betyder våldsam förföljelse av judar.
Novemberpogromen var en stor våldsaktion genomförd av nazister mot judar över hela det tyska riket. Den pågick mellan den 7 och 13 november 1938 och som mest intensivt natten mellan den 9 och 10 november. Dagarna tidigare hade en desperat judisk yngling, vars föräldrar blivit deporterade till Polen, mördat en tysk diplomat i Paris. Detta användes som svepskäl för att genomföra den pogrom som redan innan hade planerats.
Under Novemberpogromen brändes och förstördes över 1 400 synagogor över hela Tyskland, Österrike och Sudetenlandet. 7 500 judiska butiker förstördes och vandaliserades.
Grep 30 000 judiska män
I samband med Novemberpogromen greps 30 000 judiska män och skickades till koncentrationsläger. Bland dem Walter Brünn som skickades till Sachsenhausen.
Ytterligare tre av dessa 30 000 judiska män som drabbades var Hertha Heymans make Wilhelm Heyman, som även han skickades till Sachsenhausen, samt Herbert Pinkus och hans lillebror Günther som fängslades i Buchenwald.
Hertha Heyman och Herbert Pinkus överlevde Förintelsen och kom till Sverige efter andra världskrigets slut 1945, men dog kort efter ankomsten.
I projektet Förlorade röster kan du läsa mer om Hertha och Pinkus samt deras respektive familjemedlemmar och vad som hände dem.
Nyhetsrapporteringen i svenska medier
Pogromerna fick stor plats i svenska tidningar. Den övervägande delen av journalistkåren var överens om att förföljelsen av den judiska befolkningen hade gått för långt.
12 november 1938 skrev Dagens nyheter:
"Från tidigt på morgonen till långt in på eftermiddagen hade terrorn mot judarna pågått i Tysklands huvudstad. […] Synagogor ha stuckits i brand, affärer plundrats, värnlösa stackare ha släpats ur sina bostäder och ut på gatorna, de ha på det grövsta sätt smädats och misshandlats, medan polisen gjort sig osynlig eller uppträtt som likgiltig åskådare."
Dagens nyheter, 12 november 1938
Till och med de tyskvänliga journalisterna var kritiska. Fredrik Böök, som tidigare uttryckt sig positivt till nazisternas politik, skrev i Svenska Dagbladet:
"Om det över huvud taget finns ett världssamvete, om det finns någonting, som förtjänar namnet av en allmän opinion, så är det nu på tiden att den vaknar, att den till de ledande statsmännen ställer kravet: det är nödvändigt att öppna en utväg för de i Tyskland befintliga judarna, att snabbt och i tillräckligt omfång skapas utvandringsmöjligheter för dem."
Fredrik Böök, Svenska dagbladet 13 november 1938
