Elisabeth Citrom

Auschwitz var ett stort system av olika läger. Auschwitz II, eller Auschwitz-Birkenau, byggdes 1941. Under våren 1942 blev det ett kombinerat koncentrations-, och förintelseläger. Senare samma år påbörjades utbyggnaden av fyra stora krematorier och gaskammare som togs i bruk våren 1943. De flesta fångar som kom till lägret fördes direkt från tåget till gaskamrarna där de mördades.  

När Elisabeth och hennes familj kom fram till Auschwitz-Birkenau separerades de. Hennes mamma och mormor fick gå åt ett håll, hennes bror och pappa åt ett annat. Elisabeth blev ensam kvar och hon fick aldrig se sin mamma och mormor igen. Elisabeth blev placerad i en barack där det endast var barn och ungdomar. Senare träffade hon sin gravida faster Jolanda som också var fängslad i Auschwitz.  

I Auschwitz-Birkenau mördades ungefär 1,1 miljoner fångar, varav cirka 1 miljon judar. I slutet av 1944 förflyttades Elisabeth med tåg till arbetslägret Hamburg-Altona i Tyskland. 

Vid årsskiftet 1944–1945 började SS-vakter tömma arbetsläger och koncentrationsläger på fångar. De allierade arméerna, de länder som stred mot Nazityskland, närmade sig och SS-ledningen hoppades kunna dölja omfattningen av det systematiska mördandet för omvärlden.  

En del i att dölja spåren av massmördandet var att döda de som inte orkade gå och tvinga övriga att gå till andra läger som låg mer centralt i Tyskland. Tiotusentals människor dog under de så kallade dödsmarscherna. De som inte längre orkade gå, sköts ihjäl. Många dog också av köld, sjukdomar och utmattning.  

Flera överlevande hade ingenstans att ta vägen och de hamnade i s.k. DP-läger (displaced persons camp) som tidigare ofta hade varit koncentrationsläger. Protester hölls i DP-lägren och det organiserades resor från Cypern till det brittiska mandatet Palestina. Britterna tillät dock ingen judisk invandring och de flesta skickades tillbaka till Cypern. Elisabeth var en av dessa flyktingar och hon blev fast på Cypern i flera månader. 

Mellan åren 1945 och 1948 lyckades över 100 000 judiska överlevande ta sig till Palestinamandatet trots britternas hårda gränskontroller. Staten Israel bildades enligt FN:s delningsplan den 14 maj 1948 och Elisabeth och hennes man Georg bosatte sig där.   

Med de Vita båtarna kom cirka 9 000 överlevande till Sverige, majoriteten av dem var judar. Många var svårt sjuka och placerades på beredskapssjukhus, sjukhus som var förberedda för krigssjukvård, runtom i Sverige. Till en början benämndes flyktingarna som “repatriandi” (återvändare) eftersom tanken var att de inte skulle stanna i Sverige.  

Många av de överlevande flyktingarna var dock statslösa och hade i många fall förlorat delar eller hela sina familjer. De hade helt enkelt inga hem att återvända till. Sverige kom att ändra sin inställning till de överlevande flyktingarna och tillät de som ville att stanna kvar i Sverige.