Valde vi att inte lyssna?

34-07-01 DN (A2)klipp
Före andra världskriget fanns flera varningstecken i form av uttalanden, handlingar och ideologiska texter. Trots detta dröjde det innan omvärlden reagerade. Händelserna visar hur lätt det är att underskatta politiska krafter som verkar obetydliga i stunden – och hur svårt det kan vara att agera i tid. Här kan du läsa om några av de saker som den svenska pressen skrev om.

Nazismens framväxt

När första världskriget tog slut 1918 lämnades Tyskland i ekonomisk kris, politisk instabilitet och våldsamma samhällskonflikter. Många krigsveteraner anslöt sig till olika politiska grupper, och i detta kaos växte nya rörelser fram – bland dem det Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet (NSDAP). Under Adolf Hitlers ledning bytte partiet namn 1920 och började locka anhängare med en nationalistisk och antisemitisk retorik.

Arvprins Gustaf Adolf tillsammans med Hitler och Göring, OS 36. Foto Pressens Bild - TT Nyhetsbyrån.
Foto Pressens Bild - TT Nyhetsbyrån.

Novemberpogromerna

Under en vecka i november 1938 skedde de så kallade Novemberpogromerna. Nazister plundrade och förstörde judiska hem och butiker över hela Nazityskland. Tusentals judar mördades och fängslades.

Novemberpogrom_Magdeb_BA-146-1970-061-65-scaled

Deportationerna

Efter Nazitysklands ockupation av västra Polen påbörjades deportationer av judar. Svenska tidningar rapporterade om allt fler deportationer från olika delar av nazi-ockuperade Europa. Men ännu var det svårt att se vad det innebar.

Deportationer av ungerska judar 1944, när de anländer till Auschwitz.
Foto: Yad Vashem, Public Domain.

Utrotningskriget

I september 1942 skriver Dagens Nyheter för första gången svart på vitt att det nu pågår ett utrotningskrig. En månad senare följer Hugo Valentin upp i Göteborgs handels- och sjöfartstidning med artikeln "Utrotningskriget mot judarna".

Budapest, Festnahme von Juden
Foto: Bundesarchiv (CC BY).

Norrmän och danskar - brödrafolken

Över 700 norska judar blev deporterade till Polen under hösten och vintern 1942. De flesta skickades till Auschwitz-Birkenau och mördades direkt vid ankomsten. Detta var något som verkade göra stort intryck på befolkningen i Sverige.

I förgrunden en grupp människor och i bakgrunden syns det nazityska skeppet SS Donau i Oslo hamn 1942.
Foto: Georg W Fossum (CC-BY-SA).

De första vittnesmålen

När det sovjetiska befriandet av Majdanek i juli 1944 blev känt, stod det klart att nazisterna hade byggt ett systematiskt och industriellt organiserat massmord. Strax därefter publicerade svenska tidningar vittnesmål och försök till beskrivningar.

befrielsen belsen ushmm
Foto: USHMM

Nürnbergprocessen

Efter krigsslutet ställdes nazistiska ledare inför rätta i Nürnberg. Svenska medier följde processen noga och återgav både bevisning och domar mot de ansvariga för förintelsen.

Nurnberrättegången
Raymond D’Addario, Public domain, via Wikimedia Commons