Novemberpogromerna

Från tidigt på morgonen till långt in på eftermiddagen hade terrorn mot judarna pågått i Tysklands huvudstad. [...] Synagogor ha stuckits i brand, affärer plundrats, värnlösa stackare ha släpats ur sina bostäder och ut på gatorna, de ha på det grövsta sätt smädats och misshandlats, medan polisen gjort sig osynlig eller uppträtt som likgiltig åskådare.

Pogromerna fick stor plats i svenska tidningar. Den övervägande delen av journalistkåren var överens om att förföljelsen av den judiska befolkningen hade gått för långt. Till och med de tyskvänliga journalisterna var kritiska.
Fredrik Böök, som tidigare uttryckt sig positivt till nazisternas politik, skrev i Svenska Dagbladet:

Om det över huvud taget finns ett världssamvete, om det finns någonting, som förtjänar namnet av en allmän opinion, så är det nu på tiden att den vaknar, att den till de ledande statsmännen ställer kravet: det är nödvändigt att öppna en utväg för de i Tyskland befintliga judarna, att snabbt och i tillräckligt omfång skapas utvandringsmöjligheter för dem.