Nürnbergprocessen

Vid krigsslutet stod det klart att de nazistiska ledarna skulle ställas till svars. Nürnbergprocessen inleddes i november 1945 och refererades flitigt i svenska tidningar. Åtalen omfattade krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

Dagens Nyheter beskrev omfattningen av brotten:

Från Göring ner till propagandaledaren Hans Fritsche anklagas huvudpersonerna för [...] massmord, förföljelser, förstörelse [...] som i bestialitet överträffar allt [...] i mänsklighetens historia.

Svensk press uppehöll sig vid rättegångsprocessens detaljerade avslöjanden och nazisternas folkmord och brott. Tidningarna refererade även de mest anmärkningsvärda vittnesmålen. Efter Auschwitz kommendant Rudolf Höss hade vittnat skrev Svenska Dagbladet:

Ens förstånd står stilla när man lyssnar till hans berättelse. Höss förklarade att alla människor i trakten visste vad som skedde på grund av stanken från bränningen. Tågen anlände till lägret på ett särskilt spår. I regel forslades 2 000 människor med varje tåg och ofta kom det flera tåg dagligen. [...] Döden inträffade tre till fem minuter senare och ropen från gaskamrarna upphörde.

Rättegången resulterade i dödsdomar för tolv av de åtalade. Flera uttryckte lojalitet med Hitler eller Tyskland in i det sista. Expressen rapporterade om avrättningarna:

Keitel, militär in i det sista, sade: ’Nu går jag för att förena mig med mina söner’. [...] Streicher var den ende som nämnde Führerns namn. ’Heil Hitler’, utropade han.

Processen i Nürnberg blev ett rättsligt svar på det systematiska våldet och folkmordet, och markerade en början på det internationella rättsbegreppet ”brott mot mänskligheten”.