Utrotningskriget

Den 25 juni 1942 rapporterade den brittiska tidningen The Daily Telegraph om nazisternas massmord på Europas judiska befolkning. Svenska tidningar följde försiktigt efter, dels för att de var osäkra på uppgifternas sanningshalt, dels för att de hade direktiv från regeringen om att inte publicera ”detaljerade skildringar av grymheter”.

Dagens Nyheter publicerade en ledare i september 1942 som skrev att ”slutmålet tycks vara den fysiska förintelsen” för de deporterade. I december 1942 gick de allierade ut i ett gemensamt fördömande av nazisternas massmord. Därefter kom allt fler avslöjanden i svensk press.

Förföljelserna mot judarna har av tyskarna utsträckts till de besegrade länderna, och av olika tecken att döma har den teknik som därvid använts blivit allt hårdare och hänsynslösare. Slutmålet tycks vara den fysiska förintelsen.

En av dem som påtalade nazismens förföljelser av judarna var historikern Hugo Valentin. Han skrev också flitigt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Kort efter ledaren i Dagens Nyheter skrev han artikeln "Utrotningskriget mot judarna" där han beskrev situationen i de ockuperade länderna. De faktiska omständigheterna var svåra att kunna verifiera, menade han, men att det var ett folkmord var tydligt.

I vad mån den östjudiska civilbefolkningen reducerats genom direkta pogromer och massavrättningar är ännu svårt att fastställa.

De allierade regeringarna gjorde i december 1942 en officiell protest mot Nazitysklands folkmord. Syftet med deportationerna och förföljelserna blev därmed allmän kännedom. Valentin skrev då artikeln "Världshistoriens största judepogrom".

Förutom att Valentin återgav det som var känt kring folkmordet, noterade han att det inte borde komma som en överraskning eftersom Hitler sedan 1939 offentligt talat om att utrota judarna.

Han har nämligen gång på gång alltifrån sitt stora tal vid krigsutbrottet ej blott utpekat judarna som krigets upphovsmän utan även förkunnat sin avsikt att utrota dem, åtminstone i Europa.