Kamp för rättigheter i Sverige
År 1948 antog Förenta nationerna den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Förintelsen skulle aldrig få återupprepas. Trots det har romska gruppers rättigheter inte varit en självklarhet i de länder som var med och antog FN-deklarationen.
I Sverige fanns inreseförbudet för utländska romska grupper kvar till år 1954. Efter kriget fortsatte svenska myndigheters kartläggning och registrering av romska grupper. I arbetsmarknadsstyrelsens kartläggning på 1960-talet tilldelades romer till och med ett Z följt av ett nummer. Steriliseringslagen som framförallt drabbade den romska gruppen resande, upphörde inte förrän år 1976.
I många kommuner diskriminerades romer när det gällde rätten till bostad. Detta medförde att många romer inte heller kunde tillgodose sig rätten till skola och rätten att rösta.
Missnöjet ledde till att romska organisationer och aktivister, med Katarina Taikon som frontfigur, på 1960-talet började kämpa för romers mänskliga rättigheter i Sverige.
Trots förbättringar när det gäller rättigheter förekommer fortfarande diskriminering och fördomar gentemot romer.
Romer som nationell minoritet
Sedan år 2000 räknas romer i Sverige som en nationell minoritet. Detta innebär att romskt språk, kultur och traditioner skall skyddas och bevaras samt att de romska grupperna skall få vara delaktiga och ha inflytande i frågor som rör dem.
För att ytterligare stärka de romska gruppernas rättigheter i det svenska samhället infördes 2009 minoritetslagen. Trots detta är det många romer som upplever sig tvungna att dölja sin identitet och sitt språk av rädsla för att bli diskriminerade.
Antiziganismen finns tyvärr kvar i dagens svenska samhälle. För att motverka fortsatt exkludering och diskriminering antog regeringen år 2012 en långsiktig strategi för romsk inkludering. Det övergripande målet med strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 skall ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.
Ett annat sätt att motverka antiziganism och fördomar gentemot romska grupper kan vara att lära sig om det folkmord som sinti och romer utsattes för under Förintelsen.
Huvudbild: Minnesmärke över sinti och romer som mördades under Förintelsen Foto: OTFW, Berlin, Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0
