Antisemitism i Sverige under efterkrigstiden och idag

Den här artikeln bygger på texten Samtida antisemitism men är avgränsad till Sverige och utvidgar de delar som handlar om antisemitismens utveckling i Sverige under efterkrigstiden och idag. Läs med fördel artiklarna Vad är antisemitism? och Samtida antisemitism innan du läser denna artikel.

Antisemitismen försvagades i Sverige decennierna efter andra världskriget. Det var dels en följd av ökad kunskap och medvetenhet om Nazitysklands folkmord på Europas judar, dels en konsekvens av förändringar av sociala och politiska normer. 1948 kriminaliserades hets mot folkgrupp. En viktig bakgrund till detta var spridningen av judehat före, under och efter kriget. Antisemitiska föreställningar levde vidare inom delar av befolkningen, men judefientliga uttryck i offentligheten blev mer sällsynta och allt mindre accepterade.

Staten Israel, som grundades 1948, mötte stöd och sympati i breda politiska opinioner. Efter 1967 års arabisk-israeliska krig, och Israels ockupation av Västbanken och Gaza, ökade kritiken mot Israels politik och en propalestinsk rörelse växte fram. Inom delar av den yttersta vänstern blev antisemitiska inslag i kritiken mot Israel synliga. Israels invasion av Libanon 1982 mötte stark kritik i breda opinioner, men utlöste även reaktioner färgade av antisemitism.

Under 1980- och 1990-talen förstärktes den extrema högern. Flera högerextrema våldsdåd ägde rum och spridningen av främlingsfientlig, rasistisk och antisemitisk propaganda ökade, däribland propaganda som förnekade Förintelsen.

I slutet av 1980- och början av 1990-talet sände närradiostationen Radio Islam grov antisemitisk propaganda i Stockholmsområdet. Sändningarna mötte till en början få motreaktioner samtidigt som den fick stöd av en rad namnkunniga opinionsbildare som försvarade radiostationens budskap som ”kritik av Israel”. Radio Islams ansvarige utgivare fälldes vid flera tillfällen för hets mot folkgrupp.

Utvecklingen sedan millenieskiftet

Sedan millennieskiftet har antisemitismen åter blivit mer framträdande i Sverige. Det är delvis en avspegling av europeiska och globala tendenser, och sammanhänger med de sätt som sociala medier möjliggjort och främjat spridning av desinformation, hat och konspirationsteorier.

Utvecklingen bör också ses mot bakgrund av att den skyddsvall mot judefientlighet som växte fram efter Förintelsen över tid försvagats. Förändringarna kan även kopplas till en ökad synlighet för politiska aktörer som sprider antisemitism och andra former av rasism samt till migration från länder där negativa inställningar till judar är utbredda.

Politiska miljöer och attityder

Fördomar och fientlighet mot judar förekommer i många olika sammanhang och uttrycks på olika sätt, till exempel som kommentarer och trakasserier, men också som propaganda, hot och våld.
I vit makt-grupper och i radikala islamistiska miljöer utgör antisemitismen en viktig ideologisk beståndsdel. Antisemitiska uttryck förekommer på ett tydligt sätt i högernationalistiska miljöer och i vissa vänstermiljöer.

En undersökning som publicerades av Forum för levande historia 2021 visade att andelen vuxna svenskar som hyser antisemitiska attityder och föreställningar minskade mellan 2005 och 2020, men även att en inte obetydlig andel instämde i antisemitiska påståenden.

Studien visade också att antijudiska inställningar förekommer i olika delar av befolkningen, i olika politiska opinioner, i grupper med olika religionstillhörighet liksom i icke-religiösa grupper. Benägenheten att hysa antisemitiska uppfattningar var jämförelsevis högre bland annat i grupper som hade lägre utbildning, var födda i icke-nordiska europeiska länder eller utanför Europa, hade muslimsk religionstillhörighet, inte hade någon judisk vän, eller hade högernationalistiska sympatier.

Antisemitism i debatten om Israel

Även under senare decennier har en förstärkt antisemitism kunnat noteras i samband med att Israel-Palestinakonflikten eskalerat och övergått i krig. Detta blev särskilt märkbart efter Hamas terrordåd i Israel i oktober 2023 och under det påföljande Gazakriget.

Israels krigföring mötte omfattande kritik, men följdes också av en kraftfull antisemitisk reaktion. Enligt Brottsförebyggande rådet ökade antalet anmälda antisemitiska hatbrott femfaldigt under hösten 2023. Spridningen av hat och konspirationsteorier om judar i sociala medier var omfattande.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning konstaterade 2024 att kriget mellan Israel och Hamas lett till en förstärkt hotbild mot judiska mål från både våldsbejakande islamister och våldsbejakande högerextremister.

Ökad otrygghet

Undersökningar pekar på att otryggheten över att leva med öppen judisk identitet under senare år har ökat bland svenska judar, och att många av rädsla för att utsättas för trakasserier undviker att bära attribut, till exempel davidsstjärna eller kippa, som kan identifiera dem som judar.
På grund av risken för våld måste judiska skolor, synagogor och andra institutioner ha omfattande säkerhetsarrangemang.

Text: Henrik Bachner, fil.dr i idéhistoria