Överlevandes berättelser och berättande: ett svenskt kulturarv?
Många svenskar har läst och hört Ferenc Göndör berätta om Förintelsen. Inte minst genom boken A-6171 – Ett judiskt levnadsöde som publicerades 1984. En bok och berättelse som berört många och som hjälper till att bevara minnet av Förintelsen i Sverige.
I år publicerades ett nytryck av boken med titeln A-6171: jag överlevde Auschwitz. Med anledning av nyutgåvan höll Sveriges museum om Förintelsen, Föreningen Förintelsens Överlevande, Segerstedtinstitutet och Judisk kultur i Sverige ett samtal på Historiska museet den 18 januari. Ett samtal som kretsade kring betydelsen av överlevandes berättelser och hur dessa har blivit en del av det svenska kulturarvet.
Överlevandes berättelser och berättande: ett svenskt kulturarv? Foto och redigering: Mevida
På scenen diskuterade bland annat Malin Thor Tureby, professor i historia, Natalie Verständig Axelius, statsvetare och författare, Susanne Nylund, docent i etnologi, och utbildningsminister Mats Persson (L) hur överlevandes berättelser skulle kunna vara ett svenskt kulturarv. Dessutom höll statsminister Ulf Kristersson (M) ett tal och Stefan Löfven (S), tidigare statsminister, diskuterade med Tommy Ringart, ordförande för Föreningen Förintelsens Överlevande, om hur vi ska bevara berättelserna för framtiden.
Medverkade:
Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet
Magnus Hagberg, överintendent Statens historiska museer
Tommy Ringart, ordförande för Föreningen Förintelsens Överlevande
Ulf Kristersson (M), statsminister
Malin Thor Tureby, professor i historia
Natalie Verständig Axelius, statsvetare och författare
Susanne Nylund, docent i etnologi
Mats Persson (L), utbildningsminister
Stefan Löfven (S), tidigare statsminister
Antonio Hallongren, cellist