Ny tidning om texterna som inte fick tryckas

Den senaste utställningen på Sveriges museum om Förintelsen tar avstamp i vad svenska medier rapporterade om nazisternas brott. Här ges en inblick i vilka nyheter dåtidens svenskar kunde ta del av, framför allt i stora tidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Förföljelserna och massmorden i Nazityskland beskrevs tidigt för svenska läsare, men hamnade ofta i skuggan av kriget och krigsrapporteringen. Krigshotet innebar dessutom ett ökat hot mot den fria journalistiken.  

–  Sverige hade i samband med krigsutbrottet i september 1939 en stark pressfrihet. Rädslan för krig och för att väcka främmande makts vrede, ofta Nazitysklands, kom dock att leda till att staten började utöva en starkare kontroll över vad som fick publiceras samtidigt som en omfattande självcensur spred sig bland svenska journalister, berättar Gösta Sandell, utställningsproducent för Svart på vitt. 

Inskränkningarna i pressfriheten var inte alltid helt konsekventa och stod inte heller oemotsagda. Publicister som Torgny Segerstedt och Ture Nerman tog strid för det fria ordet genom att kritisera nazismen och göra en publik poäng av indragna upplagor och statligt sanktionerade transportförbud. 

 – Tidningen Svart på vitt ger en inblick i hur pressfriheten såg ut och påverkades under kriget. Du kan läsa varsin text av medieforskaren Ester Pollack och journalisten Ola Larsmo. Du kan också ta del av några av originaltexterna som inte fick tryckas och se hela listan över konfiskerade publikationer åren 1933–1946. Tidningen är både en revansch för det fria ordet och en påminnelse om hur skör denna frihet är, säger Gösta Sandell. 

Tidningen Svart på vitt delas ut gratis på museet 

Tidningen är en del av utställningen Svart på vitt och delas ut gratis till alla som besöker Sveriges museum om Förintelsen. Utställningen visas på Torsgatan 19 i Stockholm och har fri entré under hela 2025.  

Mer om Svart på vitt.  

Anton Wigbrand
Pressansvarig
08-519 557 50
anton.wigbrand@shm.se