27 januari 1945 – Befrielsen av Auschwitz-Birkenau

Befrielsen av Auschwitz-Birkenau

För att förstå vad som hände den 27 januari 1945 i sydvästra Polen i Oświęcim (Auschwitz) så behöver vi gå tillbaka flera år i tiden. Tyskland intog Polen i september 1939 och våren 1940 så räckte inte fängelserna till och därför inrättade nazisterna ett läger för politiska fångar i maj-juni 1940, Auschwitz I. Sen utvidgades ganska snabbt hela komplexet och ytterligare läger byggdes upp i närheten som hörde till Auschwitz.

Det största lägret var dock Auschwitz II, eller Auschwitz-Birkenau och våren 1942 deporterades judar från Polen, Frankrike, Holland dit, och från våren-sommaren 1942 inrättades två gaskammare. Under 1943 så tar Auschwitz-Birkenau över huvudrollen som det främsta eller egentligen det enda riktigt stora förintelselägret när de tre andra lägren i Polen lades ner.

Militärt går det sämre för Tyskland och i januari 1945 närmade sig de allierade. Nazisterna förstörde stora delar av lägret och tvingade de flesta fångar som fanns kvar på så kallade dödsmarscher tillbaka till Tyskland. Kvar i lägret fanns cirka 7 000 fångar som var för sjuka för att följa med och det är de som befrias den 27 januari 1945.

Från mitten av 1990-talet instiftas den 27 januari som Förintelsen minnesdag i Tyskland och sedan millennieskiftet är det officiellt en minnesdag även i Sverige.

Medverkande: Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker vid Uppsala universitet.

Stéphane Bruchfeld är idéhistoriker vid Uppsala universitet. Bruchfeld arbetar med en avhandling om förnekandet av Förintelsen i Sverige. Han är medförfattare till boken …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933–1945 tillsammans med Paul A Levine och som ges ut av Forum för levande historia. Läs mer om boken här.

Syntolkning: I denna föreläsning berättar Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker vid Uppsala universitet, om befrielsen av Auschwitz-Birkenau den 27 januari 1945 och om hur denna dag senare blev Förintelsens minnesdag.

Toppbild: Huvudporten till Auschwitz-Birkenau. Foto: PZK.NET (CC BY-SA 3.0).

Hunden med det röda sidenbandet

Walter Israel (1933–2019) var sex år gammal när han kom till Sverige från Nazityskland inom ramen för Kindertransport. Med sig till Sverige hade han bland annat en resväska, en tvättpåse med färgglatt tryck och en leksakshund i plysch.

Från november 1938 till december 1939 genomfördes omkring 15 transporter av judiska barn till Sverige. Sammanlagt fick 500 barn komma till Sverige och ett av villkoren för inresetillstånd var att föräldrarna inte följde med sina barn. Barnen var mellan 2 och 16 år gamla och reste hit, tillsammans med ledsagare, från städer i Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien. En särskild barnavdelning inom Mosaiska församlingens i Stockholm hjälpkommitté ansvarade för barnens mottagande och utplacering. De flesta kom till privata fosterhem medan andra barn placerades ut i särskilda barn- och kollektivhem runt om i Sverige.

Familjen Israel hade fått inresetillstånd och affidavit till USA och sökte sig därför till Sverige som transitflyktingar i väntan på avresan från Norge till USA i november 1939. Walter Israel kom i mars 1939 till det Nidenska barnhemmet i Stockholm. Hans syster Eva, som också kom till Sverige inom ramen för barnkvoten, fick en fristad på en prästgård i Munkfors i Värmland tillsammans med mamman Elsbeth. Krigsutbrottet i september omöjliggjorde familjens vidareutvandring.

Walters pappa, Gottfried Israel, var folkskollärare och kantor i Duisburgs synagoga. Efter flera misslyckade försök att få inresetillstånd till Sverige flydde han till Belgien och därefter vidare till Frankrike. Där internerades han i flera läger och deporterades den 10 augusti 1942 till Auschwitz. Han anlände till lägret den 12 augusti 1942 och överlevde inte Förintelsen. Walters hund, resväska och tvättpåse går att se i utställningen Hunden med det röda sidenbandet – en utställning med föremål från Förintelsen på Judiska museet i Gamla stan i Stockholm.

Judiska museet

Judiska museet utmanar och når fram med nya perspektiv på Sveriges kulturarv. Museet grundades 1987 av Viola och Aron Neuman. 2019 nyöppnade det i Sveriges äldsta bevarade synagoga på Själagårdsgatan 19 i Gamla stan, Stockholm. Basutställningen Judarna & Sverige väver samman judarnas historia i Sverige, som rymmer många erfarenheter av att hitta sin plats i ett nytt land, med den judiska tankevärlden och judendomens praktik. Konstnärliga gestaltningar har också en självklar plats i museets idé, som en påminnelse om länken mellan då och nu.

Läs mer om Judiska museet här.