ELISABETH CITROM

Dimensions in Testimony, Elisabeth Citrom.
  1. Startsida
  2. DiT Elisabeth Citrom
Elisabeth Citrom föddes den 8 oktober 1931 i Transsylvanien, i dagens Rumänien. När Elisabeth var 12 år tvingades hon, hennes bror Isidor och deras föräldrar in i stadens getto. Efter en kort tid i gettot deporterades de till Auschwitz – Birkenau i Polen.  

Deportation till förintelseläger

Auschwitz1
Öppningen till förintelselägret Auschwitz. Arkivbild, The State Museum Auschwitz-Birkenau i Oświęcim.

Elisabeth föddes och växte upp i en liten stad som heter Trojtsa. Hon gick i skolan och som judinna utsattes hon för antisemitism. På somrarna bodde Elisabeth och hennes bror Isidor ofta hos sin mormor ute på landet. En kväll när de var där kom uniformsklädda män som tvingade familjen tillbaka in i stan. Senare skickades de med tåg till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau.

I förintelselägren gjorde nazisterna selektioner när fångarna anlände. Under selektionen bestämdes vilka fångar som skulle mördas direkt och vilka som skulle föras till tvångsarbete. De som mördades direkt var ofta äldre, sjuka eller barn.

An aerial reconnaissance photograph of the Auschwitz concentration camp showing the Auschwitz II (Birkenau) camp

Flygfoto av koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. National Archives and Records Administration, College Park, Public Domain.

SS guards walk along the arrival ramp at Auschwitz-Birkenau.-yad-vashem

SS-vakter går längs ankomstrampen vid Auschwitz-Birkenau. Yad Vashem, Public Domain.

Auschwitz-Birkenau

Auschwitz var ett stort system av olika läger. Auschwitz II, eller Auschwitz-Birkenau, byggdes 1941. Under våren 1942 blev det ett kombinerat koncentrations-, och förintelseläger. Senare samma år påbörjades utbyggnaden av fyra stora krematorier och gaskammare som togs i bruk våren 1943. De flesta fångar som kom till lägret fördes direkt från tåget till gaskamrarna där de mördades.  

När Elisabeth och hennes familj kom fram till Auschwitz-Birkenau separerades de. Hennes mamma och mormor fick gå åt ett håll, hennes bror och pappa åt ett annat. Elisabeth blev ensam kvar och hon fick aldrig se sin mamma och mormor igen. Elisabeth blev placerad i en barack där det endast var barn och ungdomar. Senare träffade hon sin gravida faster Jolanda som också var fängslad i Auschwitz.  

I Auschwitz-Birkenau mördades ungefär 1,1 miljoner fångar, varav cirka 1 miljon judar. I slutet av 1944 förflyttades Elisabeth med tåg till arbetslägret Hamburg-Altona i Tyskland. 

Förslag på frågor

Nedan ser du förslag på frågor du kan ställa till Elisabeth i Dimensions in Testimony.

Vad hände när nazisterna kom?   

Hur var det i Auschwitz-Birkenau? 

Vad hände med din mamma?  

Försökte du fly?   

Träffade du romer i Auschwitz?   

Till Dimensions in Testimony

Arbetsläger

Bild 006 Kamin6 Aug 1938
Från uppbyggandet av fabriken i Lenzing 1938. 1944 användes det som ett arbetsläger. Lenzing Aktiengesellschaft.  
Efter en kort tid i arbetslägret Hamburg-Altona, där det var tänkt att Elisabeth skulle röja i ruinerna, förflyttades Elisabeth ytterligare en gång med tåg. Tåget stannade och hon och de andra fångarna tvingades marschera i flera dagar till arbetslägret Lenzing i Österrike. 

Varje morgon i Lenzing tvingades Elisabeth med flera andra fångar att marschera sex kilometer genom snön till en fabrik där de slavarbete 14 timmar om dagen. I fabriken tillverkade de cellull (viskos). Deras matransoner var mycket små. 

Dödsmarscher

Vid årsskiftet 1944–1945 började SS-vakter tömma arbetsläger och koncentrationsläger på fångar. De allierade arméerna, de länder som stred mot Nazityskland, närmade sig och SS-ledningen hoppades kunna dölja omfattningen av det systematiska mördandet för omvärlden.  

En del i att dölja spåren av massmördandet var att döda de som inte orkade gå och tvinga övriga att gå till andra läger som låg mer centralt i Tyskland. Tiotusentals människor dog under de så kallade dödsmarscherna. De som inte längre orkade gå, sköts ihjäl. Många dog också av köld, sjukdomar och utmattning.  

Kvinliga fångar efter befrielsen av Lenzing

En grupp kvinnliga överlevande står utanför en barack i det nyligen befriade koncentrationslägret Lenzing. 5 maj 1945. Arnold E. Samuelson, fotoarkiv, United States Holocaust Memorial Museum.

A group of female survivors stands outside a barracks in the newly liberated Lenzing concentration camp.

Kvinnliga överlevande står utanför en barack i det nyligen befriade koncentrationslägret Lenzing. 5 maj 1945. Arnold E. Samuelson, fotoarkiv, United States Holocaust Memorial Museum.

Befrielsen

I maj 1945 befriades Lenzing av den amerikanska armén. Elisabeth var då svårt sjuk i tuberkulos och vårdades på ett sjukhus i närheten av lägret i ungefär åtta månader.  

Förslag på frågor

Nedan ser du förslag på frågor du kan ställa till Elisabeth i Dimensions in Testimony.

Hur såg en vanlig dag ut i Lenzing? 

Vad såg du när du kom till Lenzing? 

Vad minns du mest från Lenzing? 

Hur blev du befriad? 

Hur mådde du efter befrielsen? 

Till Dimensions in Testimony

Efterkrigstiden

766531
Aharon Zelmanovicz, Blanca Kuklinska och Chana Zelmanovicz tvättar sina kläder utanför ett tält i DP-lägret på Cypern 1948. United States Holocaust Memorial Museum / Chana Zelmanovicz.
Efter krigsslutet låg Europa i spillror, miljontals människor hade fördrivits från sina hem. Hundratusentals judiska överlevande levde kvar i lägren. Då de var statslösa, fördrivna och saknade hem att återvända till, kallades de för “Displaced Persons” (DP).  

När Elisabeth blev tillräckligt frisk åkte hon först med tåg och sedan med bil för att återvända till Rumänien. Eftersom hon inte hittade någon i sin familj i Rumänien beslöt hon att försöka ta sig till det brittiska mandatet Palestina. 

Den sionistiska rörelsen, drömmen om att bilda en judisk stat, hade funnits bland Europas judar sedan 1800-talet. Under denna tid styrdes Palestina av britterna, det var ett brittiskt mandatområde från 1920. Efter Förintelsen var nu frågan om en judisk stat mer aktuell än någonsin tidigare.  

DP-läger

Flera överlevande hade ingenstans att ta vägen och de hamnade i s.k. DP-läger (displaced persons camp) som tidigare ofta hade varit koncentrationsläger. Protester hölls i DP-lägren och det organiserades resor från Cypern till det brittiska mandatet Palestina. Britterna tillät dock ingen judisk invandring och de flesta skickades tillbaka till Cypern. Elisabeth var en av dessa flyktingar och hon blev fast på Cypern i flera månader. 

United Nations Palestine Mediator Briefs Palestine Truce Observers
Folke Bernadotte, FN:s palestinska medlare (till vänster), konfererar med överste Wendell McCoy, senior FN:s militärobservatör i USA. FN, UN-photo.

Mellan åren 1945 och 1948 lyckades över 100 000 judiska överlevande ta sig till Palestinamandatet trots britternas hårda gränskontroller. Staten Israel bildades enligt FN:s delningsplan den 14 maj 1948 och Elisabeth och hennes man Georg bosatte sig där.   

Förslag på frågor

Nedan ser du förslag på frågor du kan ställa till Elisabeth i Dimensions in Testimony.

Hur träffade du din man? 

Hur kom du till Israel? 

Vad gjorde du i Cypern? 

Varför var du på ett flyktingläger? 

Hur var ditt liv efter befrielsen?

Till Dimensions in Testimony

Sverige

KronprinsessanIngrid
Båten Kronprinsessan Ingrid som transporterade lägerfångar till Sverige. Sjöfartsmuseet Akvariet. 
Våren och sommaren 1945 kom tiotusentals överlevande till Sverige för att få vård. Under sommaren ber de allierade Sverige att hjälpa till ytterligare och via UNRRA (United Nations Relief and Rehabilitation Administration) genomförs en räddningsinsats med de så kallade Vita båtarna. UNRRA var en föregångare till FN:s flyktingorgan UNHCR.  

De vita båtarna

Med de Vita båtarna kom cirka 9 000 överlevande till Sverige, majoriteten av dem var judar. Många var svårt sjuka och placerades på beredskapssjukhus, sjukhus som var förberedda för krigssjukvård, runtom i Sverige. Till en början benämndes flyktingarna som “repatriandi” (återvändare) eftersom tanken var att de inte skulle stanna i Sverige.  

Många av de överlevande flyktingarna var dock statslösa och hade i många fall förlorat delar eller hela sina familjer. De hade helt enkelt inga hem att återvända till. Sverige kom att ändra sin inställning till de överlevande flyktingarna och tillät de som ville att stanna kvar i Sverige.  

Även Elisabeth trodde att hon förlorat alla hon kände, men fick senare veta att hennes pappa och bror överlevt och bodde i Sverige. Hon åkte till Sverige för att träffa dem och stannade 2 veckor i Växjö, sedan var hon tvungen att återvända till Israel. Senare bestämmer sig Elisabeth och Georg för att också flytta till Sverige för att förenas med hennes familj.  

Elisabeth Citrom
Porträtt på Elisabeth Citrom från utställningen Speaking Memories - Förintelsens sista vittnen. Karl Gabor, Judisk kultur i Sverige.

Förslag på frågor

Nedan ser du förslag på frågor du kan ställa till Elisabeth i Dimensions in Testimony.

Hur hittade du din pappa? 

Hatar du någon?   

Har du mardrömmar om det som hänt?   

Varför flyttade du till Sverige? 

Vad tyckte du om Sverige när du kom hit?   

Till Dimensions in Testimony