DiT Tobias Rawet - Sveriges museum om Förintelsen

TOBIAS RAWET

Startsida
DiT Tobias Rawet

Tobias Rawet föddes 12 februari 1936 i Łódź i Polen. 1939 ockuperades Polen av Nazityskland. Nazisterna skapade getton i de flesta större städer dit alla judar tvingades att flytta. Eftersom Tobias och hans familj var judar tvingades de in i Łódź getto.

SMF_DIG60201 (2) — Fotografi på Tobias från hans id-handling. Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Łódź getto

Det gamla och slitna kvarteret fylldes av tiotusentals judar från hela Europa. Det var ont om mat och sjukdomar spred sig i de trångbodda husen. Avrättningar skedde öppet på gatan. Łódź industrier var gettots livlina och större delen av gettots befolkning tvingades arbeta i fabrikerna. Bara de som arbetade eller gick i skolan fick ta del av gettots matransoner. Eftersom Tobias bara var 6 år när han hamnade i gettot, ordnade hans pappa falska dokument som gjorde honom 4 år äldre så att han fick arbeta.

Street scene in the Lodz ghetto with two men pulling a cart. — Foto på två män som drar en vagn i Łódź getto. United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of Muzeum Sztuki w Lodzi. Public Domain.

Getton

I augusti 1939 kom Nazityskland och Sovjetunionen överens om att dela Polen mellan sig. Nazityskland invaderade Polen den 1 september. Två dagar senare förklarade Frankrike och Storbritannien krig mot Nazityskland. Den 17 september gick den sovjetiska armén in i östra Polen, i områden som idag ligger i Ukraina och Belarus. I början av oktober var Polen besegrat.

I Polen fanns cirka 3,3 miljoner judar 1939. Under krigsåren drabbades de hårt av nazisternas förföljelser och mord. När andra världskriget tog slut fanns bara cirka 380 000 polska judar kvar i livet. Utöver de polska judarna mördades ytterligare cirka 2 miljoner polska medborgare av nazisterna, bland dem politiska motståndare och polska intellektuella.

Efter ockupationen av Polen började nazisterna skapa så kallade getton i de polska städerna. De tvingade judar att bo i små, begränsade delar av städerna. Med tiden inhägnades och stängdes de flesta av dessa getton, judarna inte fick inte längre lämna gettot utan tillstånd. I några av dem, till exempel i Warszawas getto, fanns även grupper av romer.

Invånarna tvingades att arbeta i gettots fabriker, både för privata företag och för den tyska krigsindustrin. Trångboddhet, sjukdomar och svält var en del av vardagen i gettot och dödligheten var extremt hög. Från våren 1942 fungerade många getton också som uppsamlingsplatser när nazisterna deporterade judar och romer till förintelseläger.

Morsdagsbrevet

I gettot arbetade Tobias på en fabrik, han sparade sina pengar för att köpa ett morsdagsbrev. När Tobias var 8 år gav han sin mamma Ester kortet för sina sparade pengar. Kortet var tryckt i gettot och ger en bild av livet där.

Framsida och baksida av morsdagsbrevet. Motivet föreställer Lodz getto. Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Insidan av morsdagsbrevet med en dikt på polska. Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Tobias Rawet berättar själv om morsdagsbrevet.

Deportationer

I januari 1942 påbörjades deportationer från Łódź getto till förintelselägret Chełmno. Nazisterna tömde och stängde gettot 1944. Tobias och hans familj var bland de sista att lämna Łódź getto. Fångarna förflyttades till olika förintelse, arbets – och koncentrationsläger. Tobias och hans mamma fördes med tåg till koncentrationslägret Ravensbrück.

Elderly women carrying young children and bundles of personal belongings trudge along a street in the Lodz ghetto toward the assembly point for deportations to Chelmno.

Kvinnor och barn i Lodz getto på väg mot samlingsplatsen för deportationer till Chelmno. United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of Muzeum Sztuki w Lodzi. Public Domain

Jewish police guard a group of central European Jews who have been assembled for deportation in the central prison of the Lodz ghetto.

Judisk polis vaktar en grupp judar som samlats för deportation från Lodz getto. United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of Muzeum Sztuki w Lodzi. Public Domain

Förslag på frågor

Nedan ser du förslag på frågor du kan ställa till Tobias i Dimensions in Testimony.

Kan du berätta om morsdagsbrevet?

Fick du gömma dig?

Vad var en av dina svåraste upplevelser?

Bodde du med din familj?

När stängdes gettot?

Till Dimensions in Testimony

KONCENTRATIONSLÄGER

b8c65312-574b-476d-ab22-f5dfc45d3f1f — Baracker i Ravensbrück Tyskland 1939-1945. Fotoarkiv, United States Holocaust Memorial Museum.

Ravensbrück var ett koncentrationsläger som låg i östra Tyskland, lägret var primärt för kvinnor och var verksamt från 1939 fram till befrielsen 1945.Ungefär 120 000 tusen fångar från hela Europa passerade genom lägret och över 90 000 personer dog.

Ravensbrück och Königs Wusterhausen

Eftersom Ravensbrück var det enda läger som var ämnat för kvinnor, kom även många barn tillsammans med sina mammor dit. Det var också flera gravida kvinnor som sattes i Ravensbrück och det föddes omkring 800–900 barn i lägret.

De flesta fångar tvingades utföra arbete knutet till den tyska krigsindustrin. Det var ofta tungt arbete utomhus och deras matransoner var mycket små. Eftersom Tobias, enligt hans falska dokument, var tolv år när han kom dit tvingades även han att arbeta.

Tobias och hans mamma förflyttades igen med tåg till Königs Wusterhausen, som var ett satellitläger, ett slags underläger till koncentrationslägret Sachsenhausen i Tyskland. Där tvingades Tobias och hans mamma arbeta i en fabrik.

Bundesarchiv_Bild_183-1985-0417-15,_Ravensbrück,_Konzentrationslager

Kvinnor som arbetar i koncentrationslägret Ravensbrück. Bundesarchiv.

Kvinnliga judiska fångar som nyligen har släppts från Ravensbrück på väg till Sverige.United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of Sigmund Baum

Befrielsen

1945 började tyskarna evakuera Ravensbrück och Königs Wusterhausen. Flera fångar i Königs Wusterhausen skickades till Sachsenhausen och de flesta fångarna i Ravensbrück tvingades ut på dödsmarscher till andra läger i Tyskland. Den 26 april 1945 befriades Tobias och hans mamma av den sovjetiska armén och de började leta efter Tobias pappa. Tobias pappa, Chaim Sholomo, satt i ett annat läger i närheten och efter befrielsen återförenades de.

Förslag på frågor

Nedan ser du förslag på frågor du kan ställa till Tobias i Dimensions in Testimony.

Hur kom du till Ravensbrück?

Hur såg din dagliga rutin ut i Ravensbrück?

Vad hände med din pappa?

Hur blev du befriad?

Vad gjorde ni efter befrielsen?

Till Dimensions in Testimony

Efterkrigstiden

Ruinerna av en förstörd synagoga på Wolborskagatan, Lodz — Ruinerna av en förstörd synagoga på Wolborskagatan i Lodz. United States Holocaust Memorial Museum.

När kriget tog slut och de som överlevt återvände till sina hem hade ofta någon annan flyttat in. Befolkningen räknade inte med att de som tvingats bort från sina hem skulle komma tillbaka och många gånger vägrade de lämna tillbaka bostaden till de ursprungliga ägarna när de återvände.

Livet efter kriget var svårt i det krigshärjade Polen och landet hade fått ett kommunistiskt styre. Tobias och hans föräldrar återvände till Polen och sin gamla lägenhet, men nu bodde det en ny familj där. De fick dock tillbaka några av sina ägodelar av de nya ägarna. Tobias och hans föräldrar flyttade in i en lägenhet i närheten.

Tobias skylt 3 — Familijefotografi, år 1938-1939. Fotot avbildar Tobias familj och släkt i en studiomiljö. Troligtvis låg detta fotografi kvar i familjens hus i Łódź. Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Antisemitism

Antisemitismen levde kvar i Polen efter kriget och det förekom pogromer, en våldsam och ofta samordnad förföljelse av en folkgrupp. I staden Kielce mördades 42 judar i en pogrom sommaren 1946. Antisemitismen och förföljelserna gjorde att tusentals överlevande judar inte såg någon framtid i Polen och valde att flytta därifrån. År 1967 startade det kommunistiska partiet i Polen en antisemitisk kampanj där judar utmålades som förrädare. Detta ledde till att nästan alla återstående judar fördrevs från det kommunistiska Polen.

Oron för att bli inlåst igen fick Tobias föräldrar att bestämma sig för att lämna Polen 1948.

Fotografi på Tobias mamma Estera. Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Fötografi på Tobias pappa Chaim. Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Tobias flyttar till Sverige

Efter andra världskrigets slut anordnade Röda Korset en räddningsaktion med stöd av den svenska regeringen. Målet var att hämta hem överlevande från koncentrationsläger. På plats kommer också andra offergrupper att få en möjlighet att komma till Sverige.

NMA.0041193 — Foto: Gullers, K W, CC BY-NC-ND, Nordiska museet

Under sommaren 1945 är Sverige delaktiga i räddningsaktionen UNRRA, de så kallade Vita båtarna. En av de som blir räddade av Vita båtarna är Tobias farbror Moses. Fem svenska fartyg används för att hämta överlevande från koncentrationsläger i norra Tyskland. Sammanlagt kommer cirka 9000 överlevande till Sverige med de Vita båtarna.

Tobias 1 skylt 4 — Båten Kastelholm. J. Robert Boman, Sjöhistoriska museet

Tobias och hans föräldrar valde att flytta till Sverige för att Tobias farbror bodde här. De kom med tåg till Sverige och flyttade in i en lägenhet i Stureby, Stockholm. Tobias var tolv år och fick snabbt nya vänner trots att han inte kunde någon svenska.

Senare i livet tog Tobias ingenjörsexamen och gifte sig med sin fru Monica Jocton. De fick 3 barn tillsammans. Tobias lever och bor fortfarande i Sverige.

Porträtt på Tobias Rawet från utställningen Speaking Memories - Förintelsens sista vittnen. Karl Gabor, Judisk kultur i Sverige.

Publicerad2024.09.19

Uppdaterad2024.09.30