Samtida antisemitism

Läs med fördel texten Vad är antisemitism? innan du läser denna text.

Efterkrigstiden

I västliga demokratier försvagades antisemitismen decennierna efter andra världskriget. Det var dels en följd av ökad kunskap och medvetenhet om Nazitysklands folkmord på Europas judar, dels en konsekvens av bredare förändringar av politiska och sociala normer. Men fördomar och fientlighet mot judar levde kvar på många håll.

I Sovjetunionen och andra kommunistiska diktaturer i Central- och Östeuropa bedrevs från 1948 och framåt antisemitiska kampanjer. I angreppen ersattes ordet judar ofta med termer som ”rotlösa kosmopoliter” och ”sionister”. I slutet av 1960-talet utlöste den polska regimen en antisemitisk kampanj mot landets lilla judiska minoritet. Många judar avskedades från sina arbeten och tusentals flydde eller utvandrade.

Modern antisemitism spreds från Europa till Mellanöstern under slutet av 1800- och början av 1900-talen och kom i vissa fall att knytas samman med en muslimsk antijudisk tradition. Med Israels grundande 1948 och den arabisk-israeliska och israelisk-palestinska konflikt som följde ökade den politiska användningen, och därmed också spridningen av antisemitism i Mellanöstern och Nordafrika. Nästan alla judar i arabiska länder utvandrade, flydde eller fördrevs mellan 1948 och 1967.

Västeuropa efter 1967

Efter 1967 års arabisk-israeliska krig, och Israels ockupation av Västbanken och Gaza, ökade kritiken av Israels politik i västeuropeiska demokratier. Inom delar av den yttersta vänstern blev antisemitiska inslag i debatten om Israel alltmer synliga. Israels invasion av Libanon 1982 ledde till stark kritik i breda politiska opinioner, men utlöste även en kraftfull antisemitisk reaktion.

Under 1980- och 1990-talen förstärktes den extrema högern i flera västeuropeiska länder. Utvecklingen märktes även i Sverige, bland annat genom en rad högerextrema våldsdåd. Spridningen av främlingsfientlig, rasistisk och antisemitisk propaganda ökade, däribland propaganda som förnekade Förintelsen.

I Sverige tilldrog sig den så kallade Radio Islam-affären uppmärksamhet i slutet av 1980- och början av 1990-talen. Närradiostationen Radio Islam sände grov antisemitisk propaganda i Stockholmsområdet. Sändningarna mötte till en början få motreaktioner, och fick stöd av en rad namnkunniga opinionsbildare som försvarade radiostationens budskap som ”kritik av Israel”. Radio Islams ansvarige utgivare fälldes vid flera tillfällen för hets mot folkgrupp.

Antisemitism idag

Antisemitism utgör idag ett allvarligt problem i stora delar av världen, inklusive i Europa och Sverige. Under 2000-talets första decennier har antalet anmälda antisemitiska incidenter och hatbrott ökat i flera länder, och spridningen av fördomar och hat mot judar i sociala medier är omfattande.

En stor del av den antisemitism som sprids bygger på historiskt rotade stereotyper och myter som anpassas till nya omständigheter och behov. I likhet med tidigare spelar föreställningar om makt och konspirationer en central roll i antijudiskt tänkande och propaganda. Det handlar framför allt om konspirationsteorier om att judar kontrollerar medier, politik och ekonomi, och om myter om dolda judiska sammansvärjningar som för sina egna onda syften styr händelser och skeenden på global eller nationell nivå. Men även antisemitiska stereotyper om pengar, girighet, ohederlighet, illojalitet och hämndlystnad spelar en viktig roll.

Liksom under tidigare historiska skeenden tenderar antisemitismen att aktiveras och utnyttjas politiskt i samband med kriser och konflikter eller stora samhällsförändringar. En ökad spridning av antisemitism kunde till exempel iakttas i samband med coronapandemin 2020 ̶ 2022 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Antisemitism uttrycks ibland öppet, men i många fall förmedlas den även indirekt eller med hjälp av kodord. Vanliga kodord för judar i antisemitisk argumentation är till exempel ”sionister” och ”globalister”, ord som i andra sammanhang kan ha helt andra betydelser.

Antisemitism och Israel-Palestinakonflikten

Kritik av Israels politik är inte i sig antisemitism, däremot kan Israel-Palestinakonflikten ge näring till och aktivera antijudiska uppfattningar. Konflikten används också för att exploatera antisemitism i politiska syften.

En eskalering av Israel-Palestinakonflikten har vid flera tillfällen följts av en förstärkt antisemitism i Europa och andra delar av världen. En kraftig ökning av antalet antijudiska incidenter liksom av antisemitisk propaganda i sociala medier kunde noteras i samband med Hamas terrordåd i Israel i oktober 2023 och det påföljande Gazakriget.

Antisemitism i sammanhang som rör Israel uttrycks på olika sätt, bland annat genom att antijudiska föreställningar vävs in i kritik av Israel eller genom att judar som grupp hålls ansvariga för och angrips med hänvisning till Israels politik.

Politiska aktörer

Antisemitism förekommer i olika politiska rörelser, men är mer framträdande i vissa sådana än i andra. Antisemitisk retorik används i Europa och USA framför allt av vissa högernationalistiska politiker och aktörer, men förekommer på ett tydligt sätt även i vissa vänstermiljöer.

I högerextrema och radikala islamistiska rörelser utgör antisemitism en viktig ideologisk beståndsdel. Dessa rörelser sprider ett öppet hat mot judar. I ideologi och propaganda spelar myten om en judisk världskonspiration en central roll och fungerar som ”förklaring” till historiska och samtida politiska skeenden.

Högerextremister och radikala islamister har under senare decennier utfört en rad terrorattacker mot judiska mål i Europa, USA och i andra delar av världen.

Förnekande och förvanskning av Förintelsen

Propaganda som förnekar Förintelsen sprids framför allt av högerextrema grupper liksom av vissa politiska aktörer i Mellanöstern.

I den bredare politiska debatten förekommer påståenden som förvränger, relativiserar eller på olika sätt missbrukar minnet av Förintelsen i politiska syften. Det handlar till exempel om osakliga och falska liknelser med Förintelsen i debatter som rör olika aktuella frågor. Det kan i vissa stater även handla om politisk propaganda som syftar till att försköna det egna landets historia i samband med folkmordet på Europas judar och förstärka en nationalistisk historieskrivning. Dessa former av historiemissbruk motiveras inte alltid av antisemitism, men oavsett motiv blir följden att innebörden och konsekvenserna av nazismen och Förintelsen förvanskas och förminskas.

Antisemitiska attityder

Utbredningen av antisemitiska attityder skiljer sig mellan länder och regioner. Internationella undersökningar pekar på att antijudiska inställningar är mest utbredda i länder i Mellanöstern och Nordafrika. I Europa är utbredningen generellt sett större i länder i Öst- och Centraleuropa än i Västeuropa.  

Attitydundersökningar i Europa och Sverige visar att antisemitiska föreställningar förekommer i alla politiska läger, men pekar på att de ofta har störst utbredning i högernationalistiska opinioner. De visar också att antijudiska attityder finns i grupper med olika religionstillhörighet såväl som i icke-religiösa grupper, men även att antisemitiska inställningar i flera västeuropeiska länder är mer utbredda bland muslimer jämfört med bland kristna och icke-religiösa.  

Resultat från attitydundersökningar pekar på att antijudiska inställningar är mindre utbredda i Sverige än i många andra europeiska länder. En undersökning av antisemitiska attityder i Sverige, som Forum för levande historia publicerade 2021, visade att andelen vuxna svenskar som instämmer i antijudiska påståenden minskade mellan 2005 och 2020, men den visade också att en inte obetydlig andel instämde i påståenden som ger uttryck för antisemitiska föreställningar.

Allvarliga konsekvenser

Antisemitism har allvarliga konsekvenser för judar i Sverige och andra länder. Den leder till hatbrott och den skapar otrygghet och rädsla inom de judiska minoriteterna. Av oro för angrepp undviker en del judar att öppet visa sin judiska identitet eller att besöka synagogor och delta i firandet av religiösa högtider. På grund av risken för våld måste judiska skolor, synagogor och andra institutioner ha omfattande säkerhetsarrangemang.

Text: Henrik Bachner, fil.dr i idéhistoria

Läs mer

• Undersökning av antisemitiska attityder på webbplatsen Forum för levande historia