I den dagliga undervisningen ställer vi exempelvis frågor för att stämma av elevernas förståelse eller initiera diskussioner, vi konstruerar exittickets och vi formulerar provfrågor. Andra frågor är specifikt formulerade för att sätta i gång och driva en lärandeprocess. Det är den senare typen som vi talar om här och som givit namn åt den här undervisningsansatsen - frågedriven undervisning (FDU).

En FDU är längre än en lektion men kortare än ett moment och den tar mellan 4-6 lektioner. Den utgår från en angelägen fråga med såväl relevans för elever som betydelse för ämnet. Eleverna tar sig an frågan genom ett antal stödfrågor, som besvaras genom formativa uppgifter och källor. Genom att arbeta igenom stödfrågorna en i taget får eleverna kunskaper och verktyg att diskutera den angelägna frågan på ett informerat och väl underbyggt sätt. Slutuppgiften blir att besvara ”Den angelägna frågan”, vilket kan ske på olika sätt. En FDU är därför inte detsamma som undersökande arbetssätt generellt utan en specifik didaktisk modell.

En FDU sammanfattas i en “blueprint” = en A4 där hela undervisningsupplägget ryms.

FDU:ns komponenter är:

● Angelägen fråga (ramar in undersökningen)

● Iscensättning (skapar intresse för undersökningen)

● Stödfrågor (utvecklar innehåll och färdigheter)

● Formativa övningsuppgifter (underbygger framväxande förståelse)

● Utvalda källor (hjälper eleverna att bygga kunskap och konstruera argument)

● Summativ slutuppgift (visarunderbyggd argumentation);

● Informerat handlande (främjar möjligheter till samhällsengagemang)

Länk till Skolverket: http://youtube.com/watch?v=I5bLg3vEv3w

Länk om frågedriven i undervisning Skolverket: https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR154466

SO-didaktik i centrum: https://www.so-didaktik.se/natverkforfragedrivenundervisning

Varje ansikte har ett namn

Efter att ni har tittat på filmen, låt eleverna resonera två och två kring dess frågor:

● Vad handlar filmklippet om?
● Vilka var dessa människor som kom till Sverige?
● En kvinna säger “Det här är ögonblicket då jag blev befriad. Vad blev hon befriad ifrån?
● Vad väcker detta filmklipp för tankar?

Lyft därefter frågorna i en gemensam diskussion i klassen. Sammanfatta elevernas svar och se till att elevernas perspektiv lyfts och synliggörs. Nästa steg är att presentera den angelägna frågan: Spelar det någon roll vad vi minns om Vita bussarna? Läraren förklarar för eleverna att de under kommande lektioner ska undersöka frågan utifrån fyra stödfrågor som följs av formativa övningsuppgifter. Slutligen ska den angelägna frågan besvaras i en examinationsuppgift.

Berätta att filmklippet eleverna sett är en trailer för Magnus Gerttens dokumentär Varje ansikte har ett namn, som bygger på en arkivfilm från den 28 april 1945 (Vittnesbördet). Arkivfilmen skildrar ankomsten av de vita bussarna och de överlevande från Förintelsen. I dokumentären söker Magnus Gertten upp några av dessa personer för att ge de tidigare anonyma ansiktena ett namn och låta dem berätta sina historier.

Ulf Zander

I nästa steg visar läraren Sveriges museum om Förintelsens föreläsningsfilm med professor Ulf Zander, 28 april 1945 - De vita bussarna anländer till Sverige. Detta för att ge eleverna mer bakgrundsinformation och kunskap om Förintelsen och räddningsaktionen

De Vita bussarna - Ulf Zander berättar

Väljer sedan ut någon av frågorna nedan som eleverna diskuterar två och två. Alternativt skriv ut frågorna och låter eleverna besvara dem under föreläsningsfilmen:

• När inleddes räddningsaktionen vita bussarna?
• Vad var syftet med vitabussaktionen?
• Varför var vitabussaktionen ett farligt uppdrag?
• Varför var det bra att de vita bussarna inte hade med sig fast föda till de befriade fångarna?
• Vad hände den 8 maj 1945?
• Varför var mötet mellan svensk sjukvårdspersonal och de tidigare lägerfångarna ibland problematiskt?
• Vad gjorde räddningsaktionen vita bussarna så uppskattad både i Sverige och internationellt?

Avsluta hela lektionen med att läsa följande text skriven av Ingrid Lomfors, fd intendent på Forum för Levande Historia:

Ingrid Lomfors

“I slutet av andra världskriget räddade Sverige tusentals fångar i tyska koncentrationsläger. Denna hjälpinsats har fått flera namn. De vita bussarna är numera det mest kända. Efter kriget blev minnet av denna insats en viktig byggsten i konstruktionen av ett nationellt narrativ. Bilden av hjältemod inlemmades i ett kollektivt minne, liksom i en svensk självbild. I relation till omvärlden blev De vita bussarna en nationell symbol för det goda samhället. Men i takt med att forskningen om Sveriges roll under andra världskriget har fått ökat intresse har också vetskapen om De vita bussarna vidgats. Kunskapen om hjälpinsatsen har fördjupats, samtidigt som den har blivit mer sammansatt."

Denna text är skriven av Ingrid Lomfors fd intendent på Forum för Levande historia och finns i den digitala och utskrivningsbara utställningen “Vita bussarna- Fotografier av KW Gullers”, Forum för Levande Historia https://www.levandehistoria.se/utstallning/utstallningar-som-visas-dar-du-vill/vita-bussarna

Innan eleverna lämnar klassrummet besvarar de den angelägna frågan: Spelar det någon roll vad vi minns om Vita bussarna?  i en exitticket.

Spara elevernas svar för att kunna följa upp och se varje elevs kunskapsutveckling efter att de svarat på samma fråga i den summativa slutuppgiften.

I denna stödfråga undersöker eleverna vilken betydelse Röda Korsets räddningsaktion 'Vita bussarna' hade för de olika personer som på olika sätt var delaktiga.Utifrån dessa berättelser får eleverna en förståelse för Vita bussarnas historiska betydelse, både på individ- och samhällsnivå.
Uppgiften är tänkt som en stationsövning vilket innebär att eleverna arbetar i grupp och rör sig runt mellan olika stationer i klassrummet. Alternativt att de endast gör det som en gruppövning. Källorna till övningen finns på hemsidan men läraren kan också kopiera källmaterial länk som ett komplement vilket förhöjer känslan av äkta dokument. Vid varje station placeras en digital enhet alternativt att eleverna använder egen dator/Ipad. Svaren skriver eleverna för hand i ett formulär som kopieras upp i A3 format innan lektionen.

Bilaga till stödfråga 1

Starta lektionen med att lyssna till början av Sveriges Radios dokumentär, Folke Bernadotte och de vita bussarna, https://www.sverigesradio.se/avsnitt/267629
Spela från början och stanna vid 2:24 eller 4:03.

Undersök personerna

Presenterar stödfrågan som eleverna ska arbeta med under lektionen, Vilken betydelse hade de Vita bussarna för enskilda personer?

Dela in klassen i grupper om tre till fyra och delar ut tabellen med frågor och personer. Arbeta sedan med den första personen i tabellen, Gösta Hallquist gemensamt för att eleverna ska förstå vad de ska göra framöver. Information om Gösta Hallquist är lite svårare att hitta då man måste gå in på Gösta i tidslinjen länk för att finna svar. Efter detta är eleverna redo att jobba med de övriga personerna som de hittar information om på länken: https://museumforintelsen.se/berattelser-vita-bussarna/

Margareta Björcke

Rosa Ebel

Sofia Brzezinska

Vera och Folke Schimanski

Inger Gullbrandsen

När eleverna undersökt alla personer diskuterar de gruppvis och formulerar ett gemensamt svar på stödfrågan: Vilken betydelse hade bussarna för enskilda individer? Detta lyfts sedan i helklass och de olika grupperna redogör för sina svar. Har de kommit fram till samma svar eller skiljer de sig åt? Ett annat alternativ är att de svarar på stödfrågan i en så kallad exitticket innan de lämnar klassrummet.

Lektionen avslutas med att läraren återkopplar till den angelägna frågan: Spelar det någon roll vad vi minns om Vita bussarna?

Metoden “mötas på mitten” kan förklaras på följande sätt:
I grundstrukturen presenterar alla elever sina tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält för att sedan föra ihop sina enskilda tankar till en gemensam lösning i mitten.
Eleverna får chans att bearbeta innehållet genom att lyssna på varandras tankar och hitta det gemensamma för att kunna besvara stödfrågan. Modellen uppmuntrar samarbete och resonerande, vilket leder till mer genomtänkta och välformulerade svar.

Läraren förklarar att förhandlingarna inför räddningsaktionen började redan hösten 1944 och att många aktörer var involverade, men att eleverna kommer att fokusera på en specifik händelse i slutet av april 1945 i den övning de ska genomföra under lektionen.

Efter det presenterar läraren stödfrågan som ska undersökas och besvaras under lektionen, Vad möjliggjorde räddningsaktionen?

Läraren tar upp sidan “Mer om Vita bussarna” på Sveriges museum om Förintelsens hemsida https://museumforintelsen.se/mer-om-vita-bussarna/ Läs högt tillsammans styckena; Förberedelser och Aktionen för att skapa en förståelse för att räddningsaktionen föregicks av flera förhandlingar mellan olika parter. I texten framgår att greve Folke Bernadotte, representant för Röda Korset, och Heinrich Himmler, inrikesminister och chef för SS, möttes flera gånger både före och under räddningsaktionerna. Övningen syftar dock till att ge eleverna en djupare förståelse för att situationen var betydligt mer komplex än så. I övningen lyfts också två andra personer fram, Norbert Masur och Felix Kersten, som var delaktiga i de förhandlingar som ägde rum i slutet av aktionen. Det var då man slutligen fick tillåtelse från nazisterna att hämta alla fångar från Ravensbrück, oavsett etnicitet och ursprung. Om tiden är knapp rekommenderas att läraren sammanfattar detta och går igenom det muntligt med eleverna.

Eleverna delas in i grupper om fyra, läraren delar ut materialet som ska användas under övningen. Detta består av ett gemensamt formulär, instruktion, individuella personporträtt och fördjupningar samt en artikel om den specifika händelsen. (bilagor) De personer som ska fördelas mellan eleverna är Folke Bernadotte, Heinrich Himmler, Felix Kersten och Norbert Masur, som alla representerar olika perspektiv och intressen under denna tidsperiod.

Material till stödfråga 2

I materialet finns en instruktion till eleverna och grupparbetet börjar med att eleverna gemensamt läser stycket Aktionen utökas, länken nedan: https://museumforintelsen.se/mer-om-vita-bussarna/

Därefter läser eleverna artikeln om natten då den judiske affärsmannen Norbert Masur mötte Heinrich Himmler, SS-chef, för att förhandla om frigivning av judiska fångar från nazisternas koncentrationsläger. Eleverna kan även gå in på United States Holocaust Memorial Museum och läsa Norbert Masurs bok där han skildrar händelsen, se länken nedan: https://collections.ushmm.org

Sedan läser eleverna på om den person de har blivit tilldelade och skriver en sammanfattning i varsin ruta i den gemensamma mallen, utifrån de givna frågorna i instruktionen. I nästa steg presenterar de i turordning vad de har kommit fram till och diskuterar stödfrågan: Vad möjliggjorde räddningsaktionen? Efter diskussionen skriver de sitt svar på stödfrågan i mittenrutan." Här kan läraren be eleverna svara i en sammanhängande text om tid finns.

Frågorna som eleverna svarar på kopplat till sin person:

● Vilken roll hade personen i räddningsaktionen?
● Vilka insatser gjorde personen för att möjliggöra räddningsaktionen?
● Varför ville personen att räddningsaktionen skulle genomföras? Hade personen några egna fördelar eller intressen i att den blev av?
● Samarbetade din person med någon, och i så fall varför?
● Övrig information som är viktig för att kunna svara på stödfrågan: Vad möjliggjorde räddningsaktionen?
För att sammanfatta redovisar grupperna sina resultat för hela klassen, och tillsammans med läraren summeras vad de olika grupperna har kommit fram till.

Som avslutning på lektionen kan det vara lämpligt att låta eleverna svara enskilt på stödfrågan, Vad möjliggjorde räddningsaktionen? i en exitticket vilket hjälper lärarna att se om eleverna är med på tåget.

Det är också viktigt att undvika presentism, vilket innebär att överföra nutida tankesätt och normer på människor från det förflutna. Att göra det kan leda till felaktiga bedömningar och en förenklad bild av historien. Däremot är det rimligt att anta att vissa allmänmänskliga känslor, som rädsla, kärlek eller skuld, har varit gemensamma genom tiderna. Med försiktighet kan vi därför dra slutsatser om hur människor i det förflutna kan ha upplevt sina situationer, även om vi inte kan tänka exakt som de gjorde.

Olika historiska aktörer kan ha olika perspektiv på samma händelse, beroende på deras erfarenheter, roller och värderingar. Genom att utforska dessa olika perspektiv får vi en mer nyanserad och helhetsbild av historiska händelser och förstår bättre de komplexa faktorer som påverkar handlingar och beslut.

Läraren börjar lektionen med att gå in på sidan “Mer om Vita bussarna” https://museumforintelsen.se/mer-om-vita-bussarna/ och läser där sista sista stycket, Vad hände egentligen högt tillsammans med eleverna? Du kan även se texten nedan:

Vad hände egentligen?

Aktionen mötte kritik redan 1945, men kritik kommer även senare. Röda Korsets uppdrag var generellt att hjälpa de mest utsatta, oavsett nationalitet eller religion. I fallet med de Vita bussarna var fokus främst på att rädda danskar och norrmän, vilka ofta behandlats bättre än judar och östeuropéer. Kritiker menar att insatsen snarare styrdes av hjälparnas prioriteringar än av de verkliga behoven hos fångarna. Andra framhåller att det inte hade varit möjligt att rädda någon alls om Bernadotte inte först gått med på de krav som Himmler ställde angående skandinaver och sedan även att flytta fångar mellan olika läger.

Nedan presenteras två olika upplägg för denna lektion, läraren väljer ett av dem. Vill man göra båda behövs två lektioner.

Första upplägget utifrån Bosse Lindquists dokumentär “Ta judarna sist”

Läraren berättar utifrån texten “Vad hände egentligen?” att eleverna i denna övning ska titta närmare på en av dessa kritiska röster som nämns. Vad säger den och vad vill den egentligen berätta? Här presenteras stödfrågan: Finns det en “blind fläck” i hjältehistorien om de vita bussarna? Skriv frågan på tavlan och ge eleverna tid att fundera vad som kan menas med blind fläck, låt dem diskutera i par. Läraren lyfter sedan svaren i helklass.

Exempel på svar som kan komma:
"Blind fläck" syftar på något som inte har uppmärksammats eller har förbisetts i den vanliga berättelsen om en händelse. Det kan handla om aspekter som har tonats ner, glömts bort eller medvetet utelämnats.
Fortsätt sedan med att lyssna på ett inledande klipp ur Bosse Lindquists radiodokumentär “Ta judarna sist” https://www.sverigesradio.se/artikel/198604
Lyssna från början fram till 04.20

Berätta kort om Bosse Lindquist för eleverna och om vad som hände när hans dokumentär Ta judarna sist sändes i radio 1998, texten nedan är en kort sammanfattning:

Bosse Lindquist är en svensk journalist, dokumentärfilmare och radioproducent som både regisserade och producerade Ta judarna sist. Känd för sina granskande dokumentärer, skildrade han de Vita bussarna ur ett kritiskt perspektiv. Han ifrågasatte Sveriges prioriteringar och lyfte fram moraliska dilemman, samtidigt som han erkände att insatsen räddade många liv.
Dokumentären väckte stor debatt i Sverige. Många ansåg att den bidrog till en mer nyanserad och självkritisk förståelse av de Vita bussarna, medan andra menade att den var orättvis mot Folke Bernadotte och Röda Korset. Kritiker hävdade också att den lade för stor vikt vid Sveriges brister istället för att fokusera på de tusentals liv som faktiskt räddades.

Sammanfattning för läraren vad som belyses i dokumentären:

Prioritering av skandinaver – Dokumentären belyser hur svenska Röda Korset och Folke Bernadotte i första hand räddade skandinaviska fångar, vilket ledde till att judiska fångar i vissa fall lämnades kvar.

Titeln Ta judarna sist – Anspelar på hur judiska fångar enligt Lindquist prioriterades lägre i räddningsinsatsen jämfört med skandinaver.

Sveriges neutralitet och kompromisser – Lindquist menar att Sveriges försiktiga diplomati och eftergifter gentemot Nazityskland påverkade räddningsarbetet och kan ha bidragit till att färre judiska fångar räddades.

Moralisk granskning av Röda Korset och Bernadotte – Dokumentären ställer frågor om huruvida Röda Korset och Folke Bernadotte kunde ha agerat annorlunda för att rädda fler liv.

Utmanar den hjältemodiga bilden av de Vita bussarna – Kritiken handlar inte om att förneka att insatsen räddade många liv, utan om att skapa en mer nyanserad och självreflekterande bild av Sveriges agerande under räddningsaktionerna.

Fortsätt med att lyssna till ytterligare en del av dokumentären: https://www.sverigesradio.se/artikel/198604

Börja lyssna vid minut 19.45 fram till 24.52

Här kan man förstå hur radiodokumentären fick sitt namn samt att den väckte starka reaktioner och stor debatt i svensk media.

Om det finns tid och att eleverna klarar av att läsa en längre debattartikel så kan de läsa denna från Dagens nyheter skriven av Bosse Lindquist själv och publicerad 1998-05-20
https://www.dn.se/arkiv/kultur/debatt-vart-behov-av-ett-vitt-samvete-ud-och-folke-bernadotte-var-inte-ovilliga-att-transportera/

Material stödfråga 3

Alternativt hoppar läraren över detta och låter eleverna direkt diskutera följande fråga i par:

Hur påverkas vår bild av historiska hjältar när ny information kommer fram som nyanserar eller ifrågasätter deras handlingar?

Lyft detta i helklass för att eleverna ska lyssna till varandras resonemang.

Det kan vara bra att berätta för eleverna att mediedebatten, initierad av radioproducenten och journalisten Bosse Lindquist, genom radioprogrammet ”Ta judarna sist” i P1 våren 1998, ledde till att Röda Korset bjöd in historiker, arkivpersonal, representanter för media och andra sakkunniga till ett historiskt seminarium i maj 1998. Ett av resultaten blev att Röda Korset erbjöd utomstående forskare att fritt ta del av organisationens arkivmaterial och tillsatte en intern utredning för att fördjupa kunskapen om Bernadotte-expeditionens syfte och resultat. Denna rapport kan du läsa här: https://www.rodakorset.se/om-oss/var-historia/vita-bussarna/ 
https://www.rodakorset.se/siteassets/dokument/om-oss/var-historia/vita-bussarna/vita-bussarna-raddningsaktion-wwii.pdf

Avsluta lektionen med en exitticket där eleverna svarar på stödfrågan: Finns det en “blind fläck” i hjältehistorien om de vita bussarna?

Andra upplägget utifrån Ingrid Lomfors bok, Blind fläck, minne och glömska kring Röda Korsets hjälpinsats i Nazityskland 1945

Läraren gör precis som ovan och börjar med att berätta utifrån texten “Vad hände egentligen?” att eleverna i denna övning ska titta närmare på en av dessa kritiska röster som nämns. Vad säger den och vad vill den egentligen berätta? Här presenteras stödfrågan: Finns det en “blind fläck” i hjältehistorien om de vita bussarna? Skriv frågan på tavlan och ge eleverna tid att fundera vad som kan menas med blind fläck, låt dem diskutera i par. Läraren lyfter sedan svaren i helklass.

Exempel på svars som kan komma:
"Blind fläck" syftar på något som inte har uppmärksammats eller har förbisetts i den vanliga berättelsen om en händelse. Det kan handla om aspekter som har tonats ner, glömts bort eller medvetet utelämnats.

Nu är det dags att lyssna på en del av P3 Dokumentärs avsnitt; Folke Bernadotte och de vita bussarna. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/267629 I detta parti berättas om hur räddningsaktionen Vita bussarna flyttar på fångar från koncentrationslägret Neuengamme för att göra plats för skandinaver. I klippet hörs Ingrid Lomfors, historiker och fd intendent för Forum för Levande Historia berätta om händelsen. Klippet är viktigt för att eleverna ska få en förförståelse för uppgiften.

Börja spela dokumentären vid minut, 40:32 fram till 47:57
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/267629

Ingrid Lomfors har skrivit om detta i sin bok, Blind fläck, minne och glömska kring Röda korsets hjälpinsatas i Nazityskland 1945. Lyft gärna nedanstående för eleverna:

“I Blind fläck, minne och glömska kring Svenska Röda korsets hjälpinsats i Nazityskland 1945 utforskar jag händelsen med de franska och polska fångar som ”avlägsnades” i utbyte mot att skandinaviska fångar fick hjälp. Det är en händelse som inte passade in i hjältebilden och som därför fallit ur det svenska narrativet. Berättelsen om De vita bussarna engagerar, intresserar och upprör. Det bidrar till att hålla minnet levande, samtidigt som det synliggör det vi har glömt längs vägen.”

För att kunna besvara stödfrågan gör eleverna en övning som skulle kunna kallas ett historiskt dilemmaspel.

Dilemma att undersöka:

Räddningsaktionen Vita bussarna hade som huvuduppgift att evakuera skandinaviska fångar från nazistiska koncentrationsläger. För att göra plats åt dessa fångar i uppsamlingslägret Neuengamme, tvingades andra fångar flyttas till andra koncentrationsläger, där många riskerade att dö. Var detta en hjältemodig insats eller ett moraliskt dilemma, där vissa räddades på bekostnad av andra?

Läraren delar in eleverna i fem grupper och ger dem material att läsa tillsammans. Bilaga.

Förutom det utskrivna materialet ska eleverna gå in på museets hemsida och söka information om händelsen på tidslinjen. De hittar denna när de väljer 'Alla händelser' och söker upp datumen 27-28 mars 1944. Där kan de läsa om händelsen då fångar förflyttades från Neuengamme, och ta del av texterna från de fyra personerna: Gösta, Helge, Gerhard och Bertil, som har skildrat händelsen under dessa dagar. Följ alla personer

Rollerna nedan fördelas av läraren mellan grupperna, det vill säga att varje grupp får en roll. De ska tillsammans diskutera i sin grupp dilemmat och frågor utifrån sin givna roll. Det betyder att de har stöd i varandra för att kunna se olika perspektiv och stötta varandra när dilemmat och händelsen i helklass. Läraren är samtalsledare för helklassdiskussionen.

Nedan följer rollerna som fördelas mellan grupperna:
● En grupp är en räddningsorganisatör: Personen som stod för beslutet att genomföra räddningen och förklarar varför vissa måste offras för att rädda andra.
● En grupp är en av de som behövde utföra orden att förflytta fångarna: Person, till exempel chaufför som körde bussarna eller annan personal som deltog i förflyttningen av fångar.
● En grupp är en överlevande fånge (räddad): En skandinavisk fånge som blev räddad och förklarar hur det känns att räddas på bekostnad av andra.
● En grupp är en fånge som inte blev räddad: En som fånge som förflyttades för att ge plats åt de skandinaviska fångarna och som reflekterar över varför de inte fick samma chans.
● En grupp är en historiker: Någon som ser på räddningen ur ett historiskt och moraliskt perspektiv och funderar på hur denna insats har bedömts över tid.

Diskussion och argumentation i grupperna och helklass

Eleverna får nu lite tid i sina grupper att återigen titta på materialet för att diskutera händelsen och dilemmat utifrån den roll de fått. Nedan följer stödfrågor de kan använda.

Frågor som eleverna använder för att diskutera och argumentera:

• Hur skulle du känna om du var i denna situation?
• Är det möjligt att rättfärdiga att vissa måste offras för att rädda andra?
• Vad tycker du om att vissa får räddas medan andra tvingas dö?
• Varför tror du att beslutet togs så här?

Sedan låter läraren varje grupp redovisa sina tankar i helklass. De kan också ställa frågor till varandra utifrån dilemmat. Viktigt att läraren stöttar och styr diskussionen.

Efter detta ber läraren grupperna att reflektera och diskutera på hur synen på Vita bussarna har förändrats över tid.

● Hur såg man på räddningsinsatsen när den genomfördes? Var den hyllad eller kritiserad?

● Hur har berättelsen om Vita bussarna förändrats efter andra världskriget, och hur ser vi på den idag?

● Påverkar moraliska frågor hur vi minns insatsen? Hur viktigt är det att diskutera både positiva och negativa konsekvenser?

● Kan historiska händelser bedömas olika beroende på tid och samhälle?

Enskild reflektion:

Avsluta övningen genom att be eleverna skriva ner sina egna tankar kring följande frågor:

● Hur påverkar etiska dilemman vårt sätt att se på och förstå historiska händelser?

● Är det rätt att bedöma en historisk händelse som Vita bussarna utifrån dagens värderingar, eller bör vi ta hänsyn till den tid då den inträffade?

● Vad kan denna övning lära oss om varför vissa händelser minns på ett visst sätt och andra på ett annat?

Det kan vara fint att som avslutning lyfta ett citat från Yehuda Bauer (1926-1924), en av de stora inom forskningen om Förintelsen, som menar att en av historikerns viktigaste uppgifter är att visa på denna typ av mänskliga svårigheter:
“En historiker, en riktig historiker i mina ögon, är någon som berättar en sann historia. Ni förstår, vi vill undervisa om dilemman. Vi vill inte inför våra barn och studenter konstatera att >> detta har hänt, och detta är lösningen<<, eftersom de dilemman som uppstod under Förintelsen är olösliga dilemman.”
Detta förklarar att de svåra valsituationerna i första hand inte handlar om vilka som skulle räddas utan om vilka eftergifter man var beredd att göra i förhandlingarna med nazisterna.
Som exitticket kan eleverna svara på stödfrågan:
Finns det en “blind fläck” i hjältehistorien om de vita bussarna?

Genom att betrakta historiebruket som ett pågående samtal, upptäcker vi att historiebruket inte bara är en sak. Den kan exempelvis vara såväl politisk, moralisk som kommersiell. Historiebruket kan uppfattas olika av olika människor. Vi använder alla det förflutna när vi försöker förklara världen, positionera våra identiteter eller argumentera för förändring. Att resa ett monument över en historisk händelse är ett exempel på ett historiebruk som skickar ett budskap till samtiden: det här är en händelse som vi anser vara viktig att minnas. Historiebruket stannar emellertid inte vid de intentioner som fanns när monumentet restes. Monument kan stå kvar i hundratals år. När människor över generationers lopp passerar monumentet så ger de det ständigt nya innebörder. Ibland blir monumentet anonymt när människorna glömmer glömmer bort vad det föreställer eller representerar, ibland kan nya händelser göra att gamla monument “återupptäcks” med delvis andra innebörder Denna stödfråga är en fallstudie om resandet av ett minnesmonument över räddningsaktionen Vita bussarna. Den låter eleverna få förståelse för hur människor använder historia för att påverka den allmänna opinionen. Genom att stödfrågan tar upp historiebruk i samtiden ges eleverna en möjlighet att utforska dels den historiska bakgrunden till bruket, dels hur historiska händelser fortsätter att påverka oss. Historiebruk knyts ofta till frågor om identitet, makt och politik.

Material till stödfråga 4

Beroende på hur mycket eleverna har arbetat med historiebruk väljer lärare att antingen gå igenom detta grundligt eller göra en snabbare repetition. Nedan finns länkar att använda för ändamålet:

Forum för Levande historias filmer om historiebruk: https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/sverige-och-forintelsen/att-arbeta-med-historiebruk
https://www.levandehistoria.se/video/vad-ar-historiebruk

SO.rummets podd om historiebruk:
https://www.so-rummet.se/podcast/historiebruk

Efter genomgången om Historiebruk visar läraren en bild på minnesmonumentet på Värnhemstorget i Malmö och läser upp konungens invigningstal. Dela ut en utskrift på talet till eleverna så att de kan följa med i texten. Bilaga