Liselotte Jacks

I juni 1939 var Liselotte Jacks 15 år. Föräldrarna Gertrud och Alfred hade skickat henne till Sverige med en barntransport från Berlin till Göteborg. De visste inte om de skulle ses igen.

Liselotte sparade flera minnen från krigsåren, bland annat den lilla väskan hon hade med sig på tåget och brev från föräldrarna och farmor Rosalie. Liselotte föddes 1923 och växte upp i Berlin med sina föräldrar Gertrud och Alfred. Från 1933 när nazisterna tog makten i Tyskland infördes flera anti-judiska lagar som gjorde det svårare för judar att leva i Nazityskland. Under Novemberpogromen 1938 brändes synagogor i Tyskland och Österrike, judiska butiker vandaliserades, judar misshandlades och dödades och 30 000 judiska män arresterades i koncentrationsläger.

Har du nyheter från dina föräldrar?

Ur ett brev från farmor Rosalie Jacks, 1943

Dessa våldshandlingar väckte bestörtning i omvärlden och initiativ togs för att judiska barn skulle få lämna Nazityskland i den så kallade Kindertransport (barntransporten). Liselotte var ett av de barn som kom till Sverige från Nazityskland med barntransporter som Mosaiska församlingens hjälpkommitté ordnade. Runt 10 000 av dessa barn tog Storbritannien emot. Sverige tog emot cirka 500 barn.

När föräldrarna vinkade av henne vid tåget i Berlin år 1939, var det sista gången Liselotte såg dem.

Ett svart vit foto på en liten flicka.
Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Liselotte Jacks

Närbild på ett handskrivet gulnat brev.
Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Liselottes sparade brev

Närbild av ett gammalt vykort.
Ett av de vykort som Liselotte fick från sin familj. Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Under flera år brevväxlade Liselotte med sina släktingar, som var kvar i Nazityskland. I det första vykortet från Liselottes mamma, poststämplat den 12 april 1939, står det:

”Jag har väntat på Herr Wiener varje morgon för att läsa din post innan jag gick. Herr Wiener hälsar och även fru Viktor. Hälsade på hos tant Alice och läste upp ditt kort för kära Goldi. Hälsningar också från de dina. Ilses saker lämnas där till dess någon kommer dit. Gör inga utgifter för den sakens skull. Nog för idag mitt kära barn. Hjärtliga hälsningar och kyssar från din dig älskande mor. Hälsa till familjen W och bekanta från mig. Vi har lugnat oss nu.“

Resväskan

Med sig till Sverige hade Liselotte en liten väska, ett fotografi och sitt pass. Hon sparade dem hela sitt liv. De brev som nu ingår i museets samling skänktes av hennes efterlevande.

Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

3 november 1942

I ett av breven som Liselotte fick från sina släktningar, poststämplat den 3 november 1942 i Charlottenburg, är båda sidorna av pappersarket fyllt av text. Brevet är skrivet av flera av hennes släktingar och har spår av bläckfläckar.

Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

I ett av breven från 1943 skriver farmor Rosalie:

Min älskade Lilochen.
Jag är glad att kunna meddela dig att jag är frisk och att jag mår bra. (…) Har du nyheter från dina föräldrar? Skriv till mig snart och varma hälsningar och kyssar från din farmor som älskar dig.

Rosalie Jacks.

Gertrud och Alfred blev kvar i Nazityskland och överlevde inte Förintelsen. Vi vet inte hur de dog. Rosalie Jacks flyttades till Auschwitz-Birkenau i det ockuperade Polen den 16 maj 1944 och mördades där. Liselotte blev kvar i Sverige och levde resten av sitt liv här.

Toppbild: Detalj av Liselottes sparade dokument. Foto: Ola Myrin, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Källor

  • Museets samlingar.
  • Lomfors, Ingrid. 1996. Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg: Göteborgs universitet.
  • Rudberg, Pontus. 2017. The Swedish Jews and the Holocaust. London: Routledge.

Ta del av fler levnadsöden

Kiwa Zyto

Hanna Dimitri (Brezinska)

Lilli och Walter Brünn

Tobias Rawet