Gerte Lorie

Arkivmaterial med namnet Gerte Lorie
Gerte växte upp i Prag tillsammans med sin storebror Josef och föräldrarna Moric och Luisa. När nazisterna intog Prag den 15 mars 1939 var Gerte 20 år.

Gerte föddes i den vackra staden Prag, den Tjeckoslovakiska huvudstaden, precis vid slutet av första världskriget. Familjen Lorie levde ett bekvämt liv i stadens välbärgade kvarter Střešovice i en stor villa. Pappan Moric var direktör på det stora italienska försäkringsbolagets Riunione Adriatica di Sicurtàs kontor i Prag, fram till att han gick bort några år innan kriget bröt ut. Gerte och hennes familj, likt majoriteten av judarna i Prag, levde ett assimilerat och sekulariserat judiskt liv i staden. Gerte hade studerat till sömmerska och tillskärare, medan storebrodern Josef hade följt sin pappas fotspår och arbetade för försäkringsbolaget.

Gerte var 20 år gammal när nazisterna tog makten i hennes hemstad Prag, den 15 mars 1939. Redan året innan hade Tjeckoslovakien tvingats ge upp provinsen Sudetenlandet, som gränsade till Tyskland, till tyskarna. Nu kom Tyskland, utan motstånd, att ockupera Tjeckien. Samtidigt utropade tyskvänliga fascister i Slovakien landet som självständigt från Tjeckien. På bara några månader gick Tjeckoslovakien från att ha varit en republik till att bli ett ockuperat tyskt så kallat protektorat, Riksprotektoratet Böhmen-Mähren.

Pansarvagn i stadsmiljö
Foto: Wikimedia Commons/Public Domain

Tysk invasion i Prag 1939

Den 15 mars 1939 tog nazisterna makten i Gertes hemstad Prag. Hon var då 20 år.

Arkivmaterial med namnet Gerte Lorie
Foto: Arolsen Archives

Displaced Person Registration Record

Gertes registerkort upprättat av UNRRA, direkt efter krigets slut, sommaren 1945.

För Gerte och judarna i Tjeckien började nu en långsamt eskalerande våg av anti-judiska förföljelser. Judar som arbetat som läkare och jurister förlorade sina jobb, samtidigt som Nürnberglagarna, som förbjöd så kallade blandäktenskap, nu infördes. Detta var början på en långsam process där judarna, likt vad som hänt judarna i Tyskland och Österrike, förlorade sina arbeten, företag och verksamheter, egendomar, hem och till slut, för majoriteten av dem, sina liv.

Det började med endast ett antal förbud, men med tiden fråntogs möjligheterna för de tjeckiska judarna att försörja sig. Lukrativa verksamheter beslagtogs och exproprierades, samtidigt som judar massarresterades av Gestapo och i flera fall skickades till koncentrationsläger. Judiska församlingen i Prag fick i uppgift att registrera alla judar i regionen och deras inkomster, tillgångar och information om deras hushåll och familjemedlemmar. Detta för att till en början lättare kunna deportera judarna österut.

När kriget bröt ut i september 1939 och Polen invaderades, eskalerade situationen. Tjeckiens judiska befolkning hade redan börjat förlora sina tillgångar och hem. Nu förbjöds de stegvis från att besöka bibliotek, badhus och parker. Familjen Lorie förlorade sitt hem och tvingades flytta till mindre lägenheter belägna i närheten av det gamla judiska kvarteret, Josefov. Den stora villan, som varit deras hem, inhyser idag den schweiziska ambassaden i Tjeckien. I september 1941 tvingades alla protektoratets judar bära gula davidsstjärnor med ordet ”Jude” på sina kläder.

Ansökan om ID-handling med porträtt på Gerte Lorie
Foto: holocaust.cz/National Archives of the Czech Republic

Ansökan om ID-handling, 28/10/1939

Gertes ansökan om att få en ID-handling från det tyska ockupationsmakten.

Porträtt på Gerte Lorie från ansökan om ID-handling
Foto: holocaust.cz/National Archives of the Czech Republic

Gerte Lorie

Gerte hade studerat till sömmerska och tillskärare innan kriget bröt ut.

Familjen deporterades på olika tåg

Brodern Josef konverterade till katolicismen, kanske i ett försök att undkomma de antisemitiska förföljelserna, men förgäves. Prags judar deporterades österut, först till getton, för att sedan slutligen deporteras till koncentrationslägret. Gerte, Luisa och Josef var bland de första 5 000 judarna från Prag att deporteras, i slutet av oktober och början av november 1941. Även Gertes morbror Oskar, med sin familj, var bland de utvalda. De fick endast ta med sig 50 kg bagage och leddes bort till ett mässområde med förfallna träbaracker i nordvästra Prag, där de fick invänta deportation. SS-personal som mötte upp dem tvingade judarna att ge upp alla sina personliga tillhörigheter. 

Fem transporter, med 1 000 judar vardera, lämnade Prag. Familjen separerades och skickades på olika tåg, men lyckades återförenas vid slutdestinationen – Łódź getto.

Gettot hade vid denna tidpunkt redan existerat i närmare ett och ett halvt år. Varenda del av det gamla och slitna kvarteret Bałuty hade nazisterna fyllt med tiotusentals judar, och nu kom fler att fylla gettot från olika delar av det ockuperade Europa. Det rådde redan svår svält och köld, samtidigt som sjukdomar spred sig i de trångbodda husen. Nazisterna avrättade människor öppet på gatan, samtidigt som gettot fortsatt fylldes på. För de nyanlända, som Gerte och hennes familj, måste chocken ha varit total. Situationen i Prag hade varit svår, men inget kunde mäta sig med detta. Gerte och Josef verkar ha hittat arbete i gettot, och för de som hade arbete kunde det vara en livlina.

Vi vet inte vad som hände med familjen de kommande åren i gettot, där livet trots misären och svälten fortsatte. Under hösten 1942 deporterades tusentals på tusentals människor från gettot till döden i förintelselägret Chełmno, främst de unga och de sköra. Bara de som fortfarande ansågs arbetsföra lämnades i livet. Här försvinner spåren efter modern Luisa, men allt tyder på att hon mördades under Förintelsen.

Gerte och hennes bror verkar ha överlevt i gettot fram till sommaren 1944. De var två av de 70 000 människor som fanns kvar i gettot, som hade haft närmare 210 000 invånare som mest. Sovjets framgångar på östfronten och upproret i Warszawagettot, av de kvarvarande judarna där, gjorde att nazisterna bestämde att gettot i Łódź skulle tömmas och dess invånare deporteras i augusti 1944.

Syskonen Lorie och de andra invånarna deporterades från Łódź i godsvagnar, från samma station som deras familjer skickats till döden, till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Vid ankomst skickades majoriteten direkt till gaskamrarna. Båda syskonen Lorie överlevde selektionen, men separerades. De kom aldrig att återse varandra.

Josef skickades till koncentrationslägret Dachau och dess satellitläger Kaufering. I Kaufering tvingades Josef och de andra fångarna gräva ut gigantiska bunkrar, där det var tänkt att bombsäkra fabriker för stridsflygplan som skulle byggas. Det rådde fruktansvärda förhållanden i lägret, utöver det tunga arbetet. Josef dör i lägret den 25 april 1945, två dagar innan det befriades av de allierade. Han blev 30 år gammal.

Gerte skickades, även hon, vidare från Auschwitz, till arbetslägret Christianstadt, i vad som idag är Krzystkowice i västra Polen. Lägret i Christianstadt var ett så kallat satellitläger till det stora koncentrationslägret Gross-Rosen, även det i västra Polen. Christianstadt var en av Nazitysklands största ammunitionsfabriker. Vi vet inte hur länge Gerte var i lägret, men mot februari 1945, i nazisternas panik över att de allierade styrkorna börjat komma närmare, tömdes lägret.

Efter svåra dödsmarscher vet vi att fångarna till slut transporterades till Bergen-Belsen, och det är här Gerte hamnade. I det överbefolkade och trånga lägret spreds sjukdomar som dysenteri, difteri, tyfus och tuberkulos och dödade tusentals. Gerte blev svårt sjuk i difteri.

Befrielsen och tiden i Sverige

Den 15 april 1945 befriades Bergen-Belsen av brittiska styrkor. Vid befrielsen fanns i lägret över 60 000 fångar, de flesta judar och de flesta i fruktansvärt tillstånd av svält och sjukdom. Över tusentals döda fångar låg obegravda i lägret. Gerte och de andra fångarna som överlevt flyttades ut ur lägret och fick vård, under tiden som de allierade styrkorna försökte registrera alla som överlevt. I hennes registerkort uppger Gerte att hon önskar resa hem till Prag, nu när kriget var slut. Hon var så svag vid tillfället att hon inte ens orkade skriva under med sitt namn.

Gerte var en av de över 9 000 överlevande som kom att hämtas till Sverige för att få vård genom UNRRA-transporterna. Efter en tid i transitlägret och svenska fältsjukhuset i Lübeck togs Gerte, svårt sjuk, till Sverige på SS Kastelholm den 5 juli 1945. Kastelholm ankom till Stockholm efter tre dagars färd. Gerte var i så dåligt skick att hon direkt skickades till Epidemisjukhuset i Roslagstull, bara någon kilometer från Frihamnen dit båten anlänt, den 8 juli 1945. Hon var väldigt svag, matt och blek, utan möjlighet att sitta upp själv, med svåra andningsbesvär. Vid sjukhuset försökte läkarna desperat rädda livet på henne, bland annat med blodtransfusioner, men den 30 juli, klockan 11.15, avled hon av sina svåra skador. Gerte blev 26 år gammal.

Gerte verkar ha varit den enda ur sin familj som var vid liv vid befrielsen. I hennes och familjens fall finns det ingen överlevande som registrerat några av familjens medlemmar i Yad Vashem. De spår som finns efter att familjen Lorie levt är de få dokument som finns kvar i arkiven.

Gertes väg

Kartan visar de platser som Gerte tvångsförflyttades eller färdades till, från Prag där hon föddes till Norra judiska begravningsplatsen. Klicka på informations-symbolen för att se alla platserna, listade i kronologisk ordning.

Om Gerte Lorie

Gertruda Gerte Lorie

Förnamn: Gertruda, kallad Gerte, även stavat Gertrude
Efternamn: Lorie, förekommer även som Lorieova 
Född: 17 september 1918, i Prag, Tjeckoslovakien
Död: 30 juli 1945, 26 år gammal, på Epidemisjukhuset i Roslagstull, Stockholm
Begravd: Vid Norra judiska begravningsplatsen, N K 18 3316
Hemvist innan kriget: Pevnostní 588, Prag, Tjeckoslovakien
Hemvist under kriget: Mezibranská 5, Prag, Tjeckoslovakien och sedan Łódź Getto
Ankom till Sverige: På S/S Kastelholm som avgick från Lübeck 5 juli 1945 och ankom till Stockholm 8 juli 1945
Sysselsättning: Sömmerska och tillskärare

Närbild på Rywka Posladeks gravsten
Gerte Lories gravsten på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Foto: Miranda Solvang, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Om Gertes mamma Luisa Lorie

Luisa Lorie

Förnamn: Luisa, även stavat Luise, Louise och Louisa
Efternamn: Lorie, förekommer även som Lorieova, född Pollak, även stavat Pollack, Pollakova
Född: 29 maj 1893, i Prag, Tjeckoslovakien
Död: Okänt, spåren efter henne upphör i december 1942. Antagligen mördad antingen i ghettot, Chełmno eller Auschwitz
Hemvist innan kriget: Pevnostní 588, Prag, Tjeckoslovakien
Hemvist under kriget: Prag, Tjeckoslovakien och sedan Łódź Getto
Föräldrar: Alexander och Frantiska, född Freund.
Sysselsättning: Hemmafru

Om Gertes pappa Moric Lorie

Moric Lorie

Förnamn: Moric
Efternamn: Lorie
Född: Okänt
Död: 1931
Sysselsättning: Direktör för försäkringsbolaget Riunione Adriatica di Sicurtàs kontor i Prag, Tjeckoslovakien

Om Gertes bror Josef Lorie

Josef Lorie

Förnamn: Josef
Efternamn: Lorie, förekommer även som Lorieova, född Pollak, även stavat Pollack, Pollakova
Född: 12 mars 1915, i Prag, Tjeckoslovakien
Död: 25 april 1945, i Kaufering koncentrationsläger, en del av Dachaus koncentrationsläger
Hemvist innan kriget: Pevnostní 588, Prag, Tjeckoslovakien
Hemvist under kriget: Prag, Tjeckoslovakien och sedan Łódź Getto
Sysselsättning: Tjänsteman på försäkringsbolag

Referenslista

För att återskapa Gertes livsberättelse har källmaterial samlats in från olika arkiv i Sverige, Tyskland, Tjeckien, USA och Israel.

På det svenska Riksarkivet finns Kungliga Medicinalstyrelsens arkiv, där akterna om “1945 års flyktingsjukvård” finns bevarade, där information om tiden i Sverige går att finna. På Riksarkivet finns också Utlänningskommissionens arkiv, där de överlevande som överlever första året i Sverige ofta har en personakt. 

I det tyska Arolsenarkivet finns de allierades registrering av de överlevande efter krigets slut bevarade, de så kallade “Displaced Person Registration Record”. I Arolsensarkivet finns även dokumentation från många koncentrationsläger bevarade, som Dachau, Buchenwald och Ravensbrück. Arkivet bevarar också listorna över de judar som deporterats från bl.a. Prag till andra platser, så som Lodz.

På den tjeckiska databasen holocaust.cz, som drivs av Judiska museet i Prag och Terezín Initiative, finns dokument bevarade rörande tjeckiska judar, bland annat identifikationshandlingar. Dessa bevarar inte sällan fotografier på de mördade, fotografier som annars hade varit försvunna för alltid. 

Det amerikanska förintelsemuseet United States Holocaust Memorial Museum (USHMM) har bevarat och digitaliserat listorna på alla de som överlevde Förintelsen och framför allt bevarar museet listorna som uppfördes i Bergen-Belsen och senare av UNRRA. USHMM har också digitaliserat stora delar av materialet från gettot i Lodz, bland annat skolregister och framför allt, gettots folkbokföringsregister.

Slutligen, på det israeliska förintelsemuseet Yad Vashem finns så kallade “Pages of Testimony”, blanketter där de överlevande kunnat registrera sina mördade anhöriga. I många fall har överlevande anhöriga trott att de som kom till Sverige 1945 mördades i Förintelsen och många ur gruppen “1945 års räddade” är alltså felregistrerade. Vittnesmålen från de anhöriga är den viktigaste källan för att rekonstruera namnen på de som mördades.

Historiska faktan om andra världskriget och Förintelsen är tagna ur Yehuda Bauers “A History of the Holocaust” (2001) och Saul Friedländers verk “The Years of Extermination: Nazi Germany and the Jews 1939-1945” (2007).

Du kanske också vill läsa om

Norra judiska begravningsplatsen

De överlevande som dog kort efter ankomsten i Stockholm kom att begravas på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm, sida vid sida den svenska judenheten.

Norra judiska begravningsplatsen med träd i bakgrunden