Rozsi Hirschl

Rozsi_2_1920x1080px
Rozsi föddes år 1915 som yngsta dottern till familjen Singer och växte upp i staden Nagykanizsa i västra Ungern. Pappan Mikhai arbetade som tågkonduktör medan mamman Sidonia var hemmafru.

Rozsi hade, troligen, fyra eller fem äldre systrar, de flesta av dem boendes i Budapest. Det var där äldsta systern Ema arbetade som kontorsansvarig och mellansystern Margit arbetade som servitris. I huvudstaden bodde också systern Erzebet med sin man Imre. Rozsi hade potentiellt också en syster vid namn Gynla, som även hon levde i Budapest, men de överlevande källorna gör det svårt att vara helt säker på deras släktband. Den enda systern som, förmodligen, inte bodde i Budapest var systern Yanka som levde med sin man Ilesh i staden Mako, på gränsen till Rumänien och Serbien i östra Ungern.

Efter uppväxten i den medelstora staden Nagykanizsa, inte långt från gränsen till Kroatien, träffade Rozsi musikern Laszlo Hirschl, uppvuxen i en förort till Budapest. De gifte sig och levde tillsammans i Budapest. Den ungerska huvudstaden hade på denna tid en stor judisk befolkning, nära 15 procent av stadens invånare.

Porträtt Rozsi och Lazlo Hirschl.
Porträtt Rozsi och Laszlo Hirschl. Foto: Yad Vashem.

När kriget bröt ut i september 1939 var Rozsi 24 år gammal. Redan innan dess hade Ungern ställt sig nära Nazityskland och år 1940, bara något år efter krigsutbrottet, allierade sig Ungern med axelmakterna och Nazityskland. Judarna i Ungern utsattes för diskriminerande, anti-judiska lagar, inspirerade av de tyska Nürnberglagarna. Lagarna tog ifrån judar rättigheter och förbjöd judar från att bland annat utöva vissa arbeten och gifta sig med icke-judar. De anti-judiska lagarna gjorde livet för judarna i Ungern svårt, men det gick ändå inte att jämföra med vad som samtidigt började ske mot judarna i Polen, Baltikum och Ukraina.

Rozsi och Laszlo levde fortsatt, som det verkar, i Budapest och mitt under kriget, antingen 1942 eller 1943, fick de en liten dotter, Edit. I takt med att Ungern nu aktivt stred för axelmakterna mot de allierade på östfronten, började Ungern tvångsrekrytera de flesta dugliga judiska män till arbetsbataljoner. Dessa arbetsbataljoner tvingades utföra hårda och farliga arbeten, inte sällan vid fronten. De judiska männen utsattes för fysiskt våld och brutaliteter, under usla förhållanden, och närmare 30 000 judiska män dog i arbetsbataljonerna. Det verkar som att Laszlo, inte långt efter Edits födelse, greps och skickades till en av dessa arbetsbataljoner. Han kom aldrig tillbaka. Laszlo verkar ha mördats där runt år 1944, enligt hans anhörigas uppgifter. Rozsi tog med sig lilla Edit och flyttade från Budapest hem till sina föräldrar i Nagykanizsa.

Ungern hade, trots stora påtryckningar från nazisterna och trots sina anti-judiska lagar, fram till våren 1944 vägrat deportera ungerska judar till döden. Den ungerska regeringen förhandlade istället med de allierade efter de tunga förlusterna på östfronten 1943. Som svar invaderade och ockuperade Nazityskland Ungern i mars 1944. Med detsamma upprättade tyskarna getton i de större ungerska städerna, dit judarna tvingades. Allt detta var en del av den plan som en av de högst uppsatta SS-ledarna Adolf Eichmann hade satt ihop för att så snabbt som möjligt mörda de ungerska judarna.

Rozsi, Edit och Rozsis föräldrar Mikhai och Sidonia tvingades in i gettot i Nagykanizsa, där de fick bo i drygt en månad. Under loppet av två dagar, 16–17 maj, tömdes gettot och Rozsi, Edit och hennes föräldrar, samt alla gettots invånare, tvingades på godsvagnar, med slutdestination Auschwitz. Deportationen från Nagykanizsa var den allra första deportationen av ungerska judar. På bara tre månader deporterades över 400 000 ungerska judar till Auschwitz, nästan alla direkt till döden. Resan från Nagykanizsa tog fem dagar, och från vittnesmål från andra ungerska förintelseöverlevande vet vi att resorna var rent lidande, med överbefolkade godsvagnar utan tillräckligt med luft, mat och vatten. Direkt efter ankomsten till Auschwitz separerades, troligen, Rozsi från båda sina föräldrar och sin lilla dotter, som förmodligen mördades direkt efter ankomsten, i Auschwitz-Birkenaus gaskammaren. Edit var ett eller två år gammal när nazisterna mördade henne.

Rozsi valdes ut för att arbeta och skickades efter några månader i Auschwitz till ett av arbetslägren tillhörande koncentrationslägret Buchenwald, dit hon ankom i oktober 1944. Hon hamnade borta i Essen, i västra Tyskland, på en fabrik tillhörande stål och ammunitionsföretaget Krupp. Många av de överlevande från slavarbetet i Krupps fabriker har efter kriget vittnat om de fruktansvärda arbetsförhållandena. Till slut, tidigt i april 1945, flyttades Rozsi vidare till koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Bild på Rozsis nyfödda dotter Edit
Foto: Yad Vashem

Rozsis nyfödda dotter Edit

Edit var ett eller två år gammal när nazisterna mördade henne.

Bild på Rozsis föräldrar Sidonia och Mikhai sittandes i en trädgård
Foto: Yad Vashem

Sidonia och Mikhai

Rozsis föräldrar Sidonia och Mikhai Singer, här avfotade i sin trädgård.

Till Bergen-Belsen hade tusentals på tusentals judar förflyttats från andra koncentrationsläger i takt med att de allierade styrkorna kom närmare och närmare. Många av fångarna hade tvingats på dödsmarscher i den bittra kylan i januari och februari, innan de som överlevt nådde fram till Bergen-Belsen. I det överbefolkade och trånga lägret spreds sjukdomar som dysenteri, difteri, tyfus och tuberkulos och dödade tusentals. Rozsi hade, trots de svåra omständigheterna, hållit sig relativt frisk fram till ankomsten i Bergen-Belsen, men blev nu svårt sjuk i diarré och feber, samt led av svår undernäring.

Befrielsen och tiden i Sverige

Den 15 april 1945 befriades Bergen-Belsen av brittiska styrkor. Vid befrielsen fanns i lägret över 60 000 fångar, de flesta judar och de flesta i fruktansvärt tillstånd av svält och sjukdom. Över tusentals döda fångar låg obegravda i lägret. Rozsi och de andra fångarna som överlevt flyttades ut ur lägret och fick vård, under tiden som de allierade styrkorna försökte registrera alla som överlevt.

Rozsi var en av de över 9 000 överlevande som hämtades till Sverige för att få vård genom UNRRA-transporterna. Efter en tid i transitlägret och svenska fältsjukhuset i Lübeck togs Rozsi, svårt sjuk, till Sverige på SS Kastelholm den 11 juli 1945. Kastelholm ankom till Stockholm efter fyra dagars färd. Rozsi och många av de andra svårt sjuka transporterades genast till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Hon lades in på sjukhuset i Sigtuna med tuberkulos och tyfus. Inte långt därefter, den 21 augusti samma år, fördes hon vidare till Söderby sanatorium utanför Stockholm. Där var hon inlagd till den 9 december 1946, då hon avled 31 år gammal.

Rozsi var inte den enda ur sin familj som levde vid befrielsen. Även fyra av hennes systrar hade överlevt. Erzebet och Yanka överlevde båda Förintelsen mirakulöst i Budapest och dess getto. Efter kriget levde Erzebet kvar i Budapest, tills hon gick bort, 103 år gammal, år 1993. Även Yanka bodde kvar i Budapest, fram tills hon gick bort år 1974. Hennes dotter, Ilana,  flyttade till Israel och där på Yad Vashem registrerade hon en stor del av familjen som mördades under Förintelsen. Det är via henne som det finns bevarade fotografier på Rozsi, Laszlo, deras dotter Edit och Rozsis föräldrar. Systern Margit deporterades, verkar det som, av tyskarna men överlevde Förintelsen. Hon fritogs mot slutet av kriget och bosatte sig i Israel.

Rozsis äldsta syster, Ema, deporterades även hon till Auschwitz och överlevde. Hon fördes förmodligen vidare till andra koncentrationsläger, men räddades till Sverige med Svenska Röda Korsets vita bussar. Hon ankom till Sverige den 5 maj 1945 och placerades på Flickskolan i Landskrona. Efter kriget tog Ema hjälp av World Jewish Congress i ett försök att hitta sina släktingar. Det är tyvärr oklart om hon lyckades få reda på att hennes lillasyster Rozsi överlevde och kom till Sverige. Vi vet därför inte om de någonsin hann återförenas.

Rozsis väg

Kartan visar de platser som Rozsi tvångsförflyttades eller färdades till, från Nagykanizsa där hon föddes till Norra judiska begravningsplatsen. Klicka på informations-symbolen för att se alla platserna, listade i kronologisk ordning.

Om Rozsi Hirschl

Rozsi Hirschl

Förnamn: Rozsi, förekommer även som Roszi, Rosi, Roszlia och Rozsa
Efternamn: Hirschl, född Singer
Född: 15 maj 1915, i Nagykanizsa, Ungern
Död: 9 december 1946, 31 år gammal, på Söderby sanatorium
Begravd: Vid Norra judiska begravningsplatsen, N J 06 26
Hemvist innan kriget: Budapest, Ungern
Hemvist under kriget: Budapest och Nagykanizsa, Ungern
Ankom till Sverige: På S/S Kastelholm som avgick från Lübeck 11 juli 1945 och ankom till Stockholm 15 juli 1945
Sysselsättning: Hemmafru och sedan sömmerska i fångenskap

Rozsi Hirschls gravsten, intill gravstenen syns gräs
Rozsi Hirschls gravsten på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Foto: Miranda Solvang, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Om Rozsis make Laszlo Hirschl

Laszlo Hirschl

Förnamn: Laszlo, även stavat Laslo och Lazlo, samt även kallad Latzi och Lazar
Efternamn: Hirschl
Född: Okänt födelsedatum, född i Isaszeg, utanför Budapest, Ungern
Död: Skickades till de ungerska arbetsbataljonerna, där han dör, runt år 1944.
Hemvist innan kriget: Budapest, Ungern
Hemvist under kriget: Budapest, Ungern
Sysselsättning: Musiker

Om Rozsis dotter Edit Hirschl

Edit Hirschl

Förnamn: Edit
Efternamn: Hirschl
Född: Antagligen 1942 eller 1943, Budapest, Ungern
Död: Deporterades i maj 1944 till Auschwitz-Birkenau, 18 månader gammal, och mördades tillsammans med sina morföräldrar
Hemvist innan kriget: Budapest, Ungern
Hemvist under kriget: Budapest och Nagykanizsa, Ungern

Om Rozsis pappa Mikhai Singer

Mikhai Singer

Förnamn: Mikhai, även stavat Mihaly
Efternamn: Singer, även stavat Zinger
Född: Okänt
Död: Deporterades i maj 1944 till Auschwitz-Birkenau och mördades tillsammans med sin fru och barnbarn
Hemvist innan kriget: Nagykanizsa, Ungern
Hemvist under kriget: Nagykanizsa, Ungern
Sysselsättning: Tågkonduktör

Om Rozsis mamma Sidonia Singer

Sidonia Rivka Singer

Förnamn: Sidonia, ibland stavat Szidonia, även kallad Regina och Rivka
Efternamn: Singer, född Ungar
Född: Möjligtvis 1884
Död: Deporterades i maj 1944 till Auschwitz-Birkenau och mördades tillsammans med sin make och barnbarn
Hemvist innan kriget: Nagykanizsa, Ungern
Hemvist under kriget: Nagykanizsa, Ungern
Sysselsättning: Hemmafru

Om Rozsis syster Ema Singer

Ema Ester Singer

Förnamn: Ema, judiskt namn Ester
Efternamn: Singer, gifter sig efter kriget Lerner
Född: 10 mars 1905, i Nagykanizsa, Ungern
Död: Okänt. Överlevde kriget och Förintelsen, återvände till Budapest efter kriget
Hemvist innan kriget: Budapest, Ungern
Hemvist under kriget: Budapest, Ungern
Sysselsättning: Kontorschef

Om Rozsis syster Yanka Koti

Yanka Koti

Förnamn: Yanka, även stavat Janka
Efternamn: Koti, förekommer även som Kuli. Född Singer.
Född: 4 februari 1907, i Szombathely eller Nagykanizsa, Ungern
Död: 1974, överlevde kriget och Förintelsen, levde resten av sitt liv i Ungern
Hemvist innan kriget: Budapest, Ungern
Hemvist under kriget: Budapest, Ungern
Make: Ilesh Koti, alt. Kuli
Dotter: Ilana Lior Astrologo

Om Rozsis syster Elizabet Fürst

Elizabet Fürst

Förnamn: Elizabet, förekommer även som Erzebet
Efternamn: Fürst, även stavat First. Född Singer.
Född: 4 mars 1910, i Nagykanizsa, Ungern
Död: 1993, överlevde kriget och Förintelsen, levde resten av sitt liv i Ungern
Hemvist innan kriget: Budapest, Ungern
Hemvist under kriget: Budapest, Ungern
Make: Imre Fürst, alt. First
Sysselsättning: Hemmafru

Om Rozsis syster Margit Singer

Margit Singer

Förnamn: Margit
Efternamn: Singer.
Född: 26 juni 1911, i Nagykanizsa, Ungern
Död: 1993, överlevde kriget och Förintelsen, emigrerade och bosatte sig i Israel
Hemvist innan kriget: Erzsébet krt. 12, Budapest, Ungern
Hemvist under kriget: Budapest, Ungern
Sysselsättning: Servitris

Referenslista

För att återskapa Roszis livsberättelse har källmaterial samlats in från olika arkiv i Sverige, Tyskland, USA och Israel.

På det svenska Riksarkivet finns Kungliga Medicinalstyrelsens arkiv, där akterna om “1945 års flyktingsjukvård” finns bevarade, där information om tiden i Sverige går att finna. På Riksarkivet finns också Utlänningskommissionens arkiv, där de överlevande som överlever första året i Sverige ofta har en personakt. 

I det tyska Arolsenarkivet finns de allierades registrering av de överlevande efter krigets slut bevarade, de så kallade “Displaced Person Registration Record”. I Arolsensarkivet finns även dokumentation från många koncentrationsläger bevarade, som Dachau, Buchenwald och Ravensbrück. 

Det amerikanska förintelsemuseet United States Holocaust Memorial Museum (USHMM) har bevarat och digitaliserat listorna på alla de som överlevde Förintelsen och framför allt bevarar museet listorna som uppfördes i Bergen-Belsen och senare av UNRRA. USHMM har också digitaliserat stora delar av materialet från gettot i Lodz, bland annat skolregister och framför allt, gettots folkbokföringsregister.

Slutligen, på det israeliska förintelsemuseet Yad Vashem finns så kallade “Pages of Testimony”, blanketter där de överlevande kunnat registrera sina mördade anhöriga. I många fall har överlevande anhöriga trott att de som kom till Sverige 1945 mördades i Förintelsen och många ur gruppen “1945 års räddade” är alltså felregistrerade. Vittnesmålen från de anhöriga är den viktigaste källan för att rekonstruera namnen på de som mördades.

Historiska faktan om andra världskriget och Förintelsen är tagna ur Yehuda Bauers “A History of the Holocaust” (2001) och Saul Friedländers verk “The Years of Extermination: Nazi Germany and the Jews 1939-1945” (2007).

Du kanske också vill läsa om

Norra judiska begravningsplatsen

De överlevande som dog kort efter ankomsten i Stockholm kom att begravas på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm, sida vid sida den svenska judenheten.

Norra judiska begravningsplatsen med träd i bakgrunden