Jetty Einsiedler

Registerkort American Joint Distribution Committee
Jetty, även kallad Jette, föddes år 1915 i den polska staden Rzeszów, där hon levde med sin familj. Vi vet tyvärr väldigt lite om Jettys familj och hennes uppväxt, då praktiskt taget inga uppgifter finns bevarade.

Jetty är ett av fallen där det lilla som finns bevarat av hennes och familjens öde är de få meningar som antecknades av en svensk polis direkt efter kriget, när Jetty anlände till Sverige.

Det vi vet är att Jetty växte upp där i Rzeszów, en stad där över en tredjedel av invånarna var judar. Där bodde hon med sin pappa och syskon. Hennes mamma hade dött innan kriget, men vi vet tyvärr inte hennes namn. Efter kriget, efter Förintelsen, försökte Jetty att eftersöka ett antal familjemedlemmar, alla med hennes efternamn. Det är möjligt att Schame, en äldre man i sjuttioårsåldern, kan ha varit hennes pappa. Hon sökte även efter två yngre personer, Abraham och Blima, som var något år yngre respektive något år äldre än Jetty. De var antagligen hennes syskon. Jetty var även förlovad, men även hennes fästmans namn är för oss okänt.

Jetty var just fyllda 24 när kriget bröt ut. Hennes hemstad utsattes för svår bombardering av tyskarna och inom bara några dagar hade staden fallit. De flesta av stadens närmare 14 000 judar, som ansågs arbetsdugliga, sattes i tvångsarbete i staden och området. Jetty var en av dem och tvingades slavarbeta för tyskarna i närmare två år. År 1941 lyckades Jetty fly staden, under ett taget namn, och lyckades arbeta som sömmerska i en annan polsk stad. Hon kom dock till slut, år 1942, att avslöjas och anges, vilket ledde till att hon greps och skickades till ett koncentrationsläger.

Vi vet inte mycket av vad som hände med Jetty under denna tid, eller vad hennes familj gick igenom. Judarna i Rzeszów blev i januari 1942 instängda i ett getto, som konstant fylldes på med fler och fler judar. I det lilla området som blivit getto trängdes nu 22 000 judar, men bara ett halvår senare, i juli 1942, kom gettot att till stor del tömmas. Under några dagar där i juli 1942 deporterades närmare 20 000 judar. De flesta fördes till godsvagnar som transporterade dem till förintelselägret Bełżec, där de alla mördades. Andra togs ut till skogsdungar utanför staden, där de sköts och begravdes i massgravar. Jetty uppgav att hennes pappa, bror och fästman sköts av tyskarna och det är möjligt att de mördades under denna aktion.

Vi vet inte vad som hände med Jetty under denna tid, utöver att hon var fången i koncentrationsläger. Hon verkar ha varit i Auschwitz, innan hon till slut fördes till Ravensbrück. Jetty uppgav att hennes syster dött i koncentrationsläger, men det går inte att veta om de var tillsammans eller inte.

I takt med att de allierade styrkorna kom närmare och närmare, började tyskarna evakuera koncentrationslägren i öst och tvinga fångarna västerut, längre in i Tyskland. Många av fångarna som tvingades på de så kallade dödsmarscherna i den bittra kylan i januari och februari dog. De som överlevde sattes i nya koncentrationsläger, framför allt i Bergen-Belsen.

I Ravensbrück hade man börjat tömma lägret på samma sätt under april 1945, när räddningen kom i form av Svenska Röda Korsets vita bussar.

Befrielsen och tiden i Sverige

Jetty var en av cirka 7 000 kvinnor, den stora majoriteten av dem icke-judar, som räddades från Ravensbrück av vita bussarna. Hon ankom till Sverige den 29 april 1945 och placerades på en flyktingförläggning i Gerås, i utkanten av Göteborg. Jetty, olikt de flesta av de överlevande, ankom till Sverige utan alltför svåra fysiska men från Förintelsen. Hon återhämtade sig rätt snabbt och försökte återgå till ett normalt liv. Hon sökte jobb i Stockholm och fick anställning som tillskärare på Kaplans konfektionsfabrik, på Igeldammsgatan 22 på Kungsholmen. I oktober 1945 flyttade hon in som inneboende hos en judisk man, på Lindvallsplan 4 på Södermalm i Stockholm.

Fasad kvarteret Isbrytaren med bildar parkerade utanför och trädtoppar uppe till vänster.
Foto: Stadsmuseet i Stockholm (BY-NC-SA)

Kaplans konfektionsfabrik

I kvarteret Isbrytaren på Kungsholmen låg Kaplans konfektionsfabrik där Jetty arbetade som tillskärare. Fabrikens fasad syns till höger i bild.

Under denna tid började Jetty söka efter sina anhöriga och sökte då efter Schame, Abraham och Blima Einsiedler, antagligen hennes pappa, en bror och en syster. Hon sökte också efter två andra familjer, familjen Gross och familjen Schein. De verkar ha varit släktingar till henne, då modern i familjen Schein, Anna, var född Einsiedler. Tyvärr vet vi inget mer om dessa människor eller vad som hände med dem.

Jetty fortsatte arbeta på Kaplans, men bara efter sex månader råkade hon ut för en tragisk olycka. Den 19 november 1945, runt halv tio på kvällen, åkte Jetty spårvagn i Stockholm. Nära ändhållplatsen på Brännkyrkagatan på Södermalm, något kvarter från hennes hem, ska hon kliva av spårvagnen men ramlar, hamnar under släpvagnen och blir påkörd. Med sig hade hon en shoppingväska med ett par glasögon, ett par brev och 6,18 kronor. Flera runtomkring larmar ambulans, som kommer och hämtar upp henne och tar henne till Serafimerlasarettet på Kungsholmen.

När Jetty kommer till sjukhuset hade hon redan avlidit av sina skador. Ett vittne till olyckan uppgav till polisen att Jetty såg trött ut och gick sakta mot utgången av spårvagnen. Vittnet berättar att ”hon föreföll mycket trött och liksom apatisk och viljelös”. Spårvagnen körde sakta fram mot en station och hon liksom tvekade om hon skulle stiga av eller ej. Hon stod på fotsteget, där man stiger av, och tog ett steg, men vittnet berättar att hon ”sjönk ihop och försvann” som om hon ”hastigt sögs ned”. Jetty Einsiedler blev 30 år gammal. Hon verkar ha varit den enda överlevande i sin familj, men hon trodde sig ha anhöriga i Amerika.

Referenslista

För att återskapa Jettys livsberättelse har källmaterial samlats in från olika arkiv i Sverige, Tyskland, USA och Israel.

På det svenska Riksarkivet finns Kungliga Medicinalstyrelsens arkiv, där akterna om “1945 års flyktingsjukvård” finns bevarade, där information om tiden i Sverige går att finna. På Riksarkivet finns också Utlänningskommissionens arkiv, där de överlevande som överlever första året i Sverige ofta har en personakt. 

I det tyska Arolsenarkivet finns de allierades registrering av de överlevande efter krigets slut bevarade, de så kallade “Displaced Person Registration Record”. I Arolsensarkivet finns även dokumentation från många koncentrationsläger bevarade, som Dachau, Buchenwald och Ravensbrück. 

Det amerikanska förintelsemuseet United States Holocaust Memorial Museum (USHMM) har bevarat och digitaliserat listorna på alla de som överlevde Förintelsen och framför allt bevarar museet listorna som uppfördes i Bergen-Belsen och senare av UNRRA. USHMM har också digitaliserat stora delar av materialet från gettot i Lodz, bland annat skolregister och framför allt, gettots folkbokföringsregister.

Slutligen, på det israeliska förintelsemuseet Yad Vashem finns så kallade “Pages of Testimony”, blanketter där de överlevande kunnat registrera sina mördade anhöriga. I många fall har överlevande anhöriga trott att de som kom till Sverige 1945 mördades i Förintelsen och många ur gruppen “1945 års räddade” är alltså felregistrerade. Vittnesmålen från de anhöriga är den viktigaste källan för att rekonstruera namnen på de som mördades.

Historiska faktan om andra världskriget och Förintelsen är tagna ur Yehuda Bauers “A History of the Holocaust” (2001) och Saul Friedländers verk “The Years of Extermination: Nazi Germany and the Jews 1939-1945” (2007).

Du kanske också vill läsa om

Norra judiska begravningsplatsen

De överlevande som dog kort efter ankomsten i Stockholm kom att begravas på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm, sida vid sida den svenska judenheten.

Norra judiska begravningsplatsen med träd i bakgrunden