Moses Fajtel

Regeristerkort-Gauting-Foto-Arolsen-Archives-1960x960px
Moses, även stavat Mojzesz på polska, föddes år 1901 i staden Równe i vad som då var en del av Tsarryssland.

Równe, även känt som Rivne eller Rovno, låg i området Volynien, som genom århundradena växlat mellan att tillfalla olika länder. Efter första världskriget blev Volynien och Równe en del av Polen. Familjen Fajtel var polska judar och Moses pappa Efraim, kallad Froim, var grossist medan hans mamma Chaja var hemmafru. Moses verkar ha haft minst en syster, Bela.

I staden Równe var nästan hälften av alla judar. Moses växte upp i staden, gick åtta år i mellanskola och utbildade sig därpå i två år för att bli teknisk ingenjör. I elva års tid arbetade Moses som elektriker i staden. Han gifte sig med sin hustru, även hon vid namn Bela, och fick barn, men tyvärr finns inte hans barns namn bevarade någonstans. Hade det inte varit för Moses vittnesmål hade det varit som om de aldrig hade funnits.

Porträtt Moses Fajtel
Foto: Riksarkivet.

Moses Fajtel

Porträtt på Moses från hans resedokument. Finns bevarat i Riksarkivet.

Moses var 38 år gammal när kriget bröt ut. Genom Molotov-Ribbentorp-pakten tillföll Volynien Sovjet, och staden Równe ockuperades av Sovjetunionen. Till Równe kom kriget ordentligt sommaren 1941, när pakten mellan tyskarna och Sovjet sprack. Nazityskland påbörjade Operation Barbarossa och invaderade Sovjetunionen. Równe intogs den 28 juni 1941, av tyska trupper. Med sig hade de Einsatzgruppen, vars uppgift var att utföra massmord genom skjutning. Redan de första veckorna efter tyskarnas intåg i staden hade mellan 3 000–4 000 judar mördats av tyskarna.

Massakern i Równe

I november 1941 utförde tyskarna den värsta massakern i Równe. Under några dagar sköts ungefär 17 500 vuxna judar och 6 000 judiska barn ihjäl eller begravdes levande ute i skogsområdet Sosenski utanför staden. Denna massaker, Sosenski-massakern, var en del av det som ibland kallas för "Holocaust by the bullets", eller "Förintelsen med kulor", den del av Förintelsen som färre känner till. Moses båda föräldrar sköts ihjäl av tyskarna, samtidigt som Moses själv tvingades se på när hans fru och barn sköts. Han själv skonades för att tyskarna sade att han var "en god yrkesman".

En grupp judiska män utanför ett hus i Rovno getto.
Foto: Instytut Pamieci Narodowej.

Rovno getto

En grupp judiska män utanför ett hus Rovno getto cirka 1939–1942.

Tiden i arbets- och koncentrationsläger

De kommande månaderna tvingades Moses att leva i olika tyska arbets- och koncentrationsläger, där han tvingades utföra elektriska arbeten. Exakt vad han genomlevde vet vi inte och det finns väldigt få spår av vad han utsattes för. Vi vet inte heller var han befann sig när han antingen befriades av de allierade eller att kriget tog slut. Efter krigets slut befann han sig på olika sanatorium i Tyskland, vilket tyder på att han lär ha fått tuberkulos under tiden i fångenskap.

Inresetillstånd till Sverige

År 1952 beslutades det att Moses ska skickas till Sverige för fortsatt sanatorievård, detta efter en överenskommelse om inresetillstånd för så kallade "displaced persons" mellan den svenska regeringen och American Joint Distribution Committe.

Moses reste till Sverige via Danmark och ankom till Sverige 28 augusti 1952. Han kom till Målilla Sanatorium utanför Hultsfred i Småland.

Flygfoto över Målilla sanatorium.
Foto: Kalmar läns museum (PDM).

Målilla sanatorium

Moses ankom till Sverige 1952 och vistades en tid på Målilla sanatorium, som var i drift mellan åren 1915–1973.

Tiden i Sverige

Under sin tid på Målilla sökte Moses efter ett svenskt främlingspass, som skulle göra det möjligt för honom att få stanna i Sverige och söka arbete. Med tiden hoppades han kunna få svenskt medborgarskap. Han var vid den här tiden statslös polack, som så många andra judiska överlevande, men uppgav att han inte under några förhållanden ville återvända till Polen. Hans hemstad, Równe, hade nu blivit sovjetiskt territorium och Moses menade tydligt att han inte sympatiserade med den ryska regimen. Istället hoppades han få stanna kvar i Sverige efter han blivit frisk. Han uppgav att när "han blir frisk tager han vad vad arbete som helst", men allra helst ville han dock arbeta som elingenjör igen.

Moses tillfrisknade aldrig. Den 12 mars 1954 avled Moses Fajtel, drygt två veckor innan sin 54-årsdag. Han begravdes på Norra judiska begravningsplatsen. Moses överlevdes av en syster, Bela, som även hon överlevde Förintelsen och efter kriget befann sig i Frankrike. Vare sig Moses eller Bela kom att registrera sin anhöriga i Yad Vashems namndatabaser, så tyvärr vet vi inte vad hans barn hette, eller om de hade fler syskon.

Utöver den intervju som gjordes av polisen när Moses ankom till Sverige 1952 finns det knappt några spår efter honom och hans familj.

Om Moses Fajtel

Moses Fajtel

Förnamn: Moses, förekommer även som Mojzesz
Efternamn: Fajtel
Född: 27 mars 1901, Równe, Tsarryssland
Död: 12 mars 1954, 53 år gammal
Begravd: Vid Norra judiska begravningsplatsen, N J 13 65
Hemvist innan kriget: Równe, Polen
Hemvist under kriget: Równe, Polen
Ankom till Sverige: Ankom med hjälp av American Joint Distribution Committee till Sverige den 28 augusti 1952
Sysselsättning: Elingenjör

Moses Fajtels gravsten.
Moses Fajtels gravsten på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Foto: Miranda Solvang, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Om Moses pappa Efraim Fajtel

Efraim Fajtel

Förnamn: Efraim, även kallad Froim
Efternamn: Fajtel
Född: Okänt, i Równe, Tsarryssland
Död: Mördad av tyskarna år 1941 i Równe, Polen
Hemvist innan kriget: Równe, Polen
Hemvist under kriget: Równe, Polen
Sysselsättning: Grossist

Om Moses mamma Chaja Fajtel

Chaja Fajtel

Förnamn: Chaja, även kallad Sara
Efternamn: Fajtel, född Finkelsztein
Född: Okänt, i Równe, Tsarryssland
Död: Mördad av tyskarna år 1941 i Równe, Polen
Hemvist innan kriget: Równe, Polen
Hemvist under kriget: Równe, Polen
Sysselsättning: Grossist

Om Moses syster Bela Schneier

Bela Schneier

Förnamn: Bela
Efternamn: Schenier, född Fajtel
Född: 1916, i Równe, Polen
Död: Okänt, överlevde Förintelsen och befann sig efter kriget i Frankrike
Hemvist innan kriget: Równe, Polen
Hemvist under kriget: Równe, Polen. Mellan 1943 till krigslutet som partisan i Polen.

Om Moses hustru Bela Fajtel

Bela Fajtel

Förnamn: Bela
Efternamn: Fajtel, okänt födelsenamn
Född: Okänt
Död: Mördad av tyskarna år 1941 i Równe, Polen, tillsammans med hennes och Moses barn
Hemvist innan kriget: Równe, Polen
Hemvist under kriget: Równe, Polen.

Referenslista

För att återskapa Moses livsberättelse har källmaterial samlats in från arkiv i Sverige och Tyskland.

På det svenska Riksarkivet finns Kungliga Medicinalstyrelsens arkiv, där akterna om “1945 års flyktingsjukvård” finns bevarade, där information om tiden i Sverige går att finna. På Riksarkivet finns också Utlänningskommissionens arkiv, där de överlevande som överlever första året i Sverige ofta har en personakt. I Moses fall är denna personakt den viktigaste källan, då det är en av få bevarade uppgifter om hans liv som finns att finna.

I det tyska Arolsenarkivet finns de allierades registrering av de överlevande efter krigets slut bevarade, de så kallade “Displaced Person Registration Record”. I Arolsensarkivet finns även dokumentation från många koncentrationsläger bevarade, som Dachau, Buchenwald och Ravensbrück. 

Historiska faktan om andra världskriget och Förintelsen är tagna ur Yehuda Bauers “A History of the Holocaust” (2001) och Saul Friedländers verk “The Years of Extermination: Nazi Germany and the Jews 1939-1945” (2007).

Du kanske också vill läsa om

Norra judiska begravningsplatsen

De överlevande som dog kort efter ankomsten i Stockholm kom att begravas på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm, sida vid sida den svenska judenheten.

Norra judiska begravningsplatsen med träd i bakgrunden