Rywka Posladek

Rywka_Posladek_1920x1080px
Rywka levde med sin familj i staden Łódź i centrala Polen. Över en tredjedel av stadens invånare var, precis som Rywkas familj Posladek, judar. Rywka, som var 14 år när Nazityskland intog Łódź i september 1939, blev endast 20 år.

Staden Łódź var vida känd för sin framstående textilindustri, som gav arbete åt både hennes pappa Szmul och äldre bror Zelig. I det gamla, relativt fattiga och på sina platser nedgångna kvarteret Baluty, levde Rywka med sin stora familj i ett av de större lägenhetshusen på Limanowskiegogatan.

Rywka bodde tillsammans med pappa Szmul och mamma Perla, sin lillebror Lajb och storebror Pinkus. I lägenheten bodde även hennes äldre syster Rachel, tillsammans med sin man Max och deras lilla dotter Golda. I grannhuset, en port ned, bodde Rywkas äldre bror Zelig tillsammans med sin fru Masza.

Där, i Łódź, levde de ett till synes rätt typiskt arbetarklassliv fram till kriget kom i september 1939. Rywka hade just fyllt 14 år när hennes hemstad intogs av Nazityskland. Det dröjde inte många månader innan judarna i staden tvingades in i ett getto som upprättades just i hennes kvarter Bałuty. Familjen Posladek var några av de få judiska familjer som inte tvingades flytta de frusna morgnarna i januari 1940, då de redan levde i det som blev gettot.

Gatuvy på stadslivet i Bałuty.
Foto: State Archive in Łódź/CC BY

Bałuty cirka 1930

Fotografi på stadslivet i Bałuty i Łódź.

Längenhetslista med bland annat Rywkas namn.
Foto: United States Holocaust Memorial Museum/State Archive in Łódź

Invånareregister från Łódź getto, 1942

Familjerna Posladek och Borensztein på lägenhetslistor från Łódź getto.

Varenda del av det gamla och slitna kvarteret fylldes av tiotusentals judar. Det rådde svält och köld, medan sjukdomar spred sig i de trångbodda husen. Avrättningar skedde öppet på gatan, samtidigt som gettot fortsatt fylldes på med människor från olika delar av det ockuperade Europa. Łódź kända industrier var gettots livlina, och större delen av gettots befolkning tvingades arbeta i dem. Bara de som arbetade eller gick i skolan, som Rywkas lillebror Lajb, fick ta del av matransonerna, som nazisterna ständigt minskade mängden på.

Trots den stora misären och svälten fortsatte livet i gettot, i alla fall fram till eftermiddagen den 5 september 1942. Då utlyste nazisterna ett utegångsförbud över hela gettot och som varade i flera dagar. Nazisterna gick från hus till hus, lägenhet för lägenhet, med listor på gettots invånare, och valde ut alla som de inte längre fann arbetsföra, som de ansåg inte kunde bidra. Den 10 september nådde soldaterna fram familjen Posladeks lägenhet. Rywkas pappa Szmul, mamma Perla och lillebror Lajb valdes ut. Det var sista gången hon såg dem.

På lägenhetslistan går det att utläsa att Szmuls, Perlas och Lajbs namn bockats av. Rywkas föräldrar och lillebror togs nu, tillsammans med tusentals andra, till tågstationen Radogoszcz (Radegast) i norra utkanten av gettot. Där lastades de på godsvagnar, som tog dem till förintelselägret Chełmno, där de mördades i gasvagnar. Det är beräknat att runt 180 000 människor mördades i Chełmno. Lajb var 13 år gammal när nazisterna mördade honom och föräldrarna.

Rywka blev kvar med sin storebror Pinkus, syster Rachel och systerdottern Golda. Rachels man Max hade dött i gettot bara någon månad tidigare. Rachel och lilla Golda undkom utrensningen i september 1942, men deporterades och mördades på julafton samma år. Golda blev blott fem år gammal. Rywkas äldre bror Zelig hade förlorat sin fru Masza i gettot och tog sitt liv i april 1943.

Rywka och Pinkus var ensamma kvar och tvingades fortsätta arbeta i gettot för att överleva. Men i slutet av april 1944 avled Pinkus i tuberkulos.  Av den stora familjen Posladek var Rywka den enda som fortfarande var i livet fyra år efter nazisternas ankomst. Hon var en av de 70 000 som fanns kvar i gettot, som hade haft närmare 210 000 invånare som mest. Sovjets framgångar på östfronten och upproret i Warszawagettot, av de kvarvarande judarna där, gjorde att nazisterna bestämde att gettot i Łódź skulle tömmas och dess invånare deporteras i augusti 1944.

Rywka och de andra invånarna deporterades i godsvagnar, från samma station som deras familjer hade skickats till döden, till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Vid ankomst skickades majoriteten direkt till gaskamrarna, men Rywka klarade selektionen. Hon skickades vidare först till koncentrationslägret Ravensbrück och sedan vidare till arbetslägret i Mühlhausen i centrala Tyskland. Mühlhausen var ett satellitläger till det stora koncentrationslägret Buchenwald, där fångarna tvingades producera delar till stridsflygplan, bland annat detonatorer till bomber. Till slut, under tidig vår 1945, flyttades hon till koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Till Bergen-Belsen hade tusentals på tusentals judar förflyttats från andra koncentrationsläger i takt med att de allierade styrkorna kom närmare och närmare. Många av fångarna hade tvingats på dödsmarscher i den bittra kylan i januari och februari, innan de som överlevt nådde fram till Bergen-Belsen. I det överbefolkade och trånga lägret spreds sjukdomar som dysenteri, difteri, tyfus och tuberkulos och dödade tusentals. Rywka hade, trots de fruktansvärda omständigheterna, hållit sig relativt frisk fram till ankomsten i Bergen-Belsen, men blev nu svårt sjuk i feber, diarré och kraftig hosta.

Befrielsen och tiden i Sverige

Den 15 april 1945 befriades Bergen-Belsen av brittiska styrkor. Vid befrielsen fanns i lägret över 60 000 fångar, de flesta judar och de flesta i fruktansvärt tillstånd av svält och sjukdom. Flera tusentals döda fångar låg obegravda i lägret. Rywka och de andra fångarna som överlevt flyttades ut ur lägret och fick vård, under tiden som de allierade styrkorna försökte registrera alla som överlevt. I Rywkas registerkort är hon registrerad under sitt polska namn Regina.

Rywka var en av de över 9 000 överlevande som hämtades till Sverige för att få vård genom UNRRA-transporterna. Det var efter en tid i transitlägret och svenska fältsjukhuset i Lübeck som Rywka togs, svårt sjuk, till Sverige på SS Kastelholm den 11 juli 1945. Kastelholm ankom till Stockholm efter fyra dagars färd. Rywka och många av de andra svårt sjuka transporterades genast till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Hon lades in på sjukhuset i Sigtuna med dubbelsidig tuberkulos. Till en början bedömdes hennes allmäntillstånd vara gott, men med dagarna som gick blev hon allt sämre, med svåra andningssvårigheter och hostattacker. Den 8 augusti 1945 klockan 12.35 avled Rywka, nyss 20 år fyllda, i sviterna av ett kraftigt hostanfall.

Rywka Regina Posladek verkar vara den enda ur familjen Posladek som överlevde gettot i Łódź, för att sedan avlida bara någon månad efter krigets slut. I hennes journaler från Sigtuna uppger hon att hon har en syster i Ryssland, men det har inte gått att finna några spår om denna syster. Familjen registrerades i Yad Vashems namndatabas över Förintelsens offer år 1957 av en familjevän, Natan Szcigowski.

Rywkas väg

Kartan visar de platser som Rywka tvångsförflyttades eller färdades till, från Łódź där hon föddes till Norra judiska begravningsplatsen. Klicka på informations-symbolen för att se alla platserna, listade i kronologisk ordning.

Om Rywka Posladek

Regina Rywka Posladek

Förnamn: Regina, judiskt namn Rywka
Efternamn: Posladek, förekommer i arkiv även som Poszladek, Postadotz, Poladak
Född: 13 juli 1925, förekommer även född 1924, i Łódź, Polen
Död: 8 augusti 1945, 20 eller 21 år gammal, på Sigtuna beredskapssjukhus
Begravd: Vid Norra judiska begravningsplatsen, N J 08 39
Hemvist innan kriget: Limanowskiegogatan 24, lägenhet 79, Baluty, Łódź
Hemvist under kriget: Alexanderhof Strasse (Limanowskiegogatan) 24, lägenhet 79, Łódź getto
Ankom till Sverige: På S/S Kastelholm som avgick från Lübeck 11 juli 1945 och ankom till Stockholm 15 juli 1945
Sysselsättning: Skolelev

Närbild på Rywka Posladeks gravsten
Rywka Posladeks gravsten på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Foto: Miranda Solvang, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Om Rywkas pappa Szmul Posladek

Szmul Posladek

Förnamn: Szmul Josek, även stavat Schmul Josef
Efternamn: Posladek
Född: 16 december 1883, i Łódź, Polen
Död: Deporterad från Łódź getto den 10 september 1942, antagligen till Chełmnos förintelseläger, 58 år gammal.
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Łódź getto
Sysselsättning: Textilarbetare

Om Rywkas mamma Perla Posladek

Pola Perla Posladek

Förnamn: Pola, judiskt namn Perla, även stavat Perel
Efternamn: Posladek
Född: 16 maj 1886, i Łódź, Polen
Död: Deporterad från Łódź getto den 10 september 1942, antagligen till Chełmnos förintelseläger, 56 år gammal.
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Łódź getto
Sysselsättning: Hemmafru

Om Rywkas syster Rachel Borensztein

Rachel Borensztein

Förnamn: Rachel, även kallad Ruchla
Efternamn: Borensztein, född Posladek
Född: 25 december 1908, i Łódź, Polen
Död: Deporterad från Łódź getto den 24 december 1942, antagligen till Chełmnos förintelseläger, 33 år gammal, tillsammans med sin dotter Golda, 5 år gammal.
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Łódź getto
Make: Max Majer Borensztein, född 1904 alt. 1906, död i Łódź getto 14 februari 1942.
Barn: Dottern Golda, född 1937, deporterad med sin mamma i december 1942.
Sysselsättning: Hemmafru

Om Rywkas bror Zelig Posladek

Zelig Posladek

Förnamn: Zelig
Efternamn: Posladek
Född: 31 juli 1911, i Łódź, Polen
Död: Begick självmord i april, 1943, i Łódź getto
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Łódź getto
Fru: Masza Fridlikh, född 1914 alt. 1918, död i Łódź getto.
Sysselsättning: Textilarbetare, vävare

Om Rywkas bror Pinkhas Posladek

Pinkhas Posladek

Förnamn: Pinkhas, även kallad Pinkus
Efternamn: Posladek
Född: 15 februari 1922, i Łódź, Polen
Död: 28 april 1944, i lungtuberkulos, i Łódź ghetto, 22 år gammal.
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Łódź Getto
Sysselsättning: Student och låssmed

Om Rywkas bror Lajb Posladek

Arie Lajb Posladek

Förnamn: Lajb, judiskt namn Arie
Efternamn: Posladek
Född: 5 maj 1929 i Łódź, Polen
Död: Deporterad från Łódź getto den 10 september 1942, antagligen till Chełmnos förintelseläger, 13 år gammal.
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Łódź getto
Sysselsättning: Skolelev

Ta del av fler levnadsöden

Här hittar du länkar till samlingssidan Förlorade röster samt länkar till alla persontexter, listade utifrån efternamn.

Referenslista

För att återskapa Rywkas livsberättelse har källmaterial samlats in från olika arkiv i Sverige, Tyskland, USA och Israel.

På det svenska Riksarkivet finns Kungliga Medicinalstyrelsens arkiv, där akterna om “1945 års flyktingsjukvård” finns bevarade, där information om tiden i Sverige går att finna. På Riksarkivet finns också Utlänningskommissionens arkiv, där de överlevande som överlever första året i Sverige ofta har en personakt. 

I det tyska Arolsenarkivet finns de allierades registrering av de överlevande efter krigets slut bevarade, de så kallade “Displaced Person Registration Record”. I Arolsensarkivet finns även dokumentation från många koncentrationsläger bevarade, som Dachau, Buchenwald och Ravensbrück. 

Det amerikanska förintelsemuseet United States Holocaust Memorial Museum (USHMM) har bevarat och digitaliserat listorna på alla de som överlevde Förintelsen och framför allt bevarar museet listorna som uppfördes i Bergen-Belsen och senare av UNRRA. USHMM har också digitaliserat stora delar av materialet från gettot i Lodz, bland annat skolregister och framför allt, gettots folkbokföringsregister.

Slutligen, på det israeliska förintelsemuseet Yad Vashem finns så kallade “Pages of Testimony”, blanketter där de överlevande kunnat registrera sina mördade anhöriga. I många fall har överlevande anhöriga trott att de som kom till Sverige 1945 mördades i Förintelsen och många ur gruppen “1945 års räddade” är alltså felregistrerade. Vittnesmålen från de anhöriga är den viktigaste källan för att rekonstruera namnen på de som mördades.

Historiska faktan om andra världskriget och Förintelsen är tagna ur Yehuda Bauers “A History of the Holocaust” (2001) och Saul Friedländers verk “The Years of Extermination: Nazi Germany and the Jews 1939-1945” (2007).

Du kanske också vill läsa om

Norra judiska begravningsplatsen

De överlevande som dog kort efter ankomsten i Stockholm kom att begravas på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm, sida vid sida den svenska judenheten.

Norra judiska begravningsplatsen med träd i bakgrunden