Czarna Ber

Arkivmaterial med namnet Czarna Ber
Czarna växte upp med sin familj i Łódź i Polen. Hon var i 16-årsåldern när nazityska trupper intog hennes hemstad i september 1939.

Czarna växte upp med sin familj i den blomstrande staden Łódź i centrala Polen, en stad där över en tredjedel av invånarna, likt familjen Ber, var judar. Staden Łódź var känd för sin framstående textilindustri och både Czarnas pappa Majer och storebror Abram arbetade som skräddare i staden. Czarnas mamma Golda var hemmafru medan den yngre brodern, Lejb, studerade. Czarna själv var nog i slutet av sin skolgång, 16 år gammal, när tyska trupper marscherade in i hennes hemstad Łódź i september 1939.

Det dröjde inte många månader innan judarna i staden tvingades in i ett getto som upprättades just i det fattiga och nedgångna kvarteret Bałuty. Vi vet tyvärr inte var i Łódź familjen Ber levde innan upprättandet av gettot, men de var antagligen en av tusentals judiska familjer som tvingades flytta in i gettot i januari 1940. Familjen Ber flyttade in i en liten lägenhet på Krotkagatan (Kurzgasse), nära gettots mittpunkt. I lägenheten bodde, förutom Czarna, hennes föräldrar och två syskon, även två pojkar, Szulem och Icek. De har samma efternamn som mamma Golda hade haft ogift (Frum) och det verkar som att de två pojkarna var kusiner till Czarna, som familjen Ber nu tog hand om.

Varenda del av det gamla och slitna kvarteret fylldes av uppemot tiotusentals judar. Det rådde svält och köld, medan sjukdomar spred sig i de trångbodda husen. Avrättningar skedde öppet på gatan, samtidigt som gettot fortsatt fylldes på med människor från olika delar av det ockuperade Europa. Łódź kända industrier var gettots livlina, och större delen av gettots befolkning tvingades jobba i dem. Bara de som arbetade eller gick i skolan, som Czarnas lillebror Lejb och släktingen Icek, fick ta del av matransonerna, som nazisterna ständigt minskade mängden på. Icek kom att avlida i gettot i juni 1942, blott 8 år gammal.

Baluty_Lodz_980x704px
Foto: State Archive in Łódź/CC BY

Bałuty cirka 1930

Fotografi på stadslivet i Bałuty i Łódź.

Arkivmaterial med namnet Czarna Ber
Foto: United States Holocaust Memorial Museum/State Archive in Łódź

Invånareregister från Łódź getto, 1942–1943

Czarna, hennes pappa Majer och bror Abram på lägenhetslistor från Łódź getto. Czarnas mamma och lillebror hade vid denna tid redan deporterats och mördats.

Trots den stora misären och svälten fortsatte livet i gettot, i alla fall fram till eftermiddagen den 5 september 1942, då tyskarna utlyste utegångsförbud över hela gettot och som varade i flera dagar. Tyskarna gick från hus till hus, lägenhet för lägenhet, med listor på gettots invånare, och valde ut alla som de inte längre fann arbetsföra, som nazisterna ansåg inte kunde bidra. Den 7 september nådde soldaterna familjen Bers lägenhet. Czarnas mamma Golda, lillebror Lejb och den unga släktingen Szulem valdes ut. Det var sista gången Czarna såg dem.

På lägenhetslistan går det att utläsa hur deras namn bockats av. Czarnas mamma, bror och unga släktingar togs, tillsammans med tusentals andra, till tågstationen Radogoszcz (Radegast) i norra utkanten av gettot. Där lastades de på godsvagnar som tog dem till förintelselägret Chełmno, där de mördades i gasvagnar. Ungefär 180 000 människor mördades i Chełmno. Golda var 46 år gammal när hon mördades. Czarnas bror Lejb var blott 14 år gammal, och den unge Szulem endast 10 år gammal, när nazisterna brutalt mördade dem.

Porträtt på Czarna Ber från arkivmaterial
Foto: Riksarkivet

Passfoto på Czarna Ber

Foto taget på Czarna den 30 juni 1945, för det polska pass som utfärdades henne efter kriget, när hon var på flyktingförläggningen i Doverstorp.

Czarna var kvar i gettot tillsammans med sin pappa Majer och äldre bror Abram, och tvingades fortsätta arbeta i gettot för att överleva. Under sommaren 1944 dog storebrodern Abram av tuberkulos. Czarna och hennes pappa Majer var nu två av de närmare av de 70 000 som fanns kvar i gettot, som hade haft närmare 210 000 invånare som mest. Sovjets framgångar på östfronten och upproret i Warszawagettot, av de kvarvarande judarna där, gjorde att nazisterna bestämde att gettot i Łódź skulle tömmas och dess invånare deporteras i augusti 1944.

Czarna, Mejer och de andra invånarna deporterades i godsvagnar, från samma station som deras familjer hade skickats till döden, till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Vid ankomst skickades majoriteten direkt till gaskamrarna, men Czarna och Majer verkar båda ha klarat selektionen men separerades. De såg aldrig mer varandra. Majer verkar ha skickats vidare till koncentrationslägret Dachau och det är oklart vad som hände med honom, men han kan även ha skickats tillbaka till Auschwitz. Spåren tystnar och vi vet inte vad som hände med honom. 

Czarna var kvar i Auschwitz i tio dagar, innan hon skickades vidare till ett arbetsläger för att arbeta i en ammunitionsfabrik. Senare uppgav hon i ett förhör att lägret hette Neuken, men det är svårt att förstå vilket läger det var. Det är möjligt att det var ett satellitläger till ett av de större koncentrationslägren, såsom Gross-Rosen, Buchenwald eller Ravensbrück. Czarna berättade senare att hon skickades tillbaka till Ravensbrück efter nio månader i lägret, vilket kanske pekar på att ammunitionsfabriken var kopplat till Ravensbrück.

Befrielsen och tiden i Sverige

I takt med att de allierade styrkorna kom närmare och närmare, började tyskarna evakuera koncentrationslägren i öst och tvinga fångarna västerut, längre in i Tyskland. Många av fångarna som tvingades på de så kallade dödsmarscherna i den bittra kylan i januari och februari dog. De som överlevde sattes i nya koncentrationsläger, framför allt i Bergen-Belsen. I Ravensbrück hade man börjat tömma lägret på samma sätt under april 1945, när räddningen kom i form av Svenska Röda Korsets vita bussar.

Czarna var en av 7 000 kvinnor, den stora majoriteten av dem icke-judar, som räddades från Ravensbrück av vita bussarna. Hon ankom till Malmö den 28 april 1945, som enda överlevande ur sin familj. Czarna hamnade i ett flyktingläger i Doverstorp utanför Norrköping, och hon började försöka bygga upp sitt liv igen. Hon sökte arbetstillstånd för att arbeta som fabriksarbeterska i Motala på Engelfabrikerna, med intyg om att hon var vid god hälsa. Hon fick hjälp av arbetsförmedlingen i Doverstorp med att få lite kläder.

Vi vet dock inte om Czarna hann börja jobba i fabriken innan hon blev sjuk. Redan i februari 1946 lades hon in på Söderby sjukhus söder om Stockholm. Hon verkar ha förblivit boende på olika sjukhus och när hon igen sökte om att få uppehållstillstånd i Sverige 1950 står hon som inlagd på Sundby sjukhus i Strängnäs. Här står det noterat av sjukhuspersonalen att ”sökande är sinnessjuk”. Vi vet inga mer detaljer om Czarnas mentala ohälsa. Det är allra troligast en konsekvens av det trauma hon tvingades uppleva under kriget. Hon är dock den enda av de överlevande som begravdes på Norra judiska begravningsplatsen som är beskriven på detta sätt.

Czarna avled på Sundby sjukhus den 20 februari 1950, 26 år gammal. I Judiska församlingens gravböcker finner vi att hon dog i sviterna av tuberkulos. Czarna verkar vara den enda ur sin familj som överlevde. Utöver spåren i arkiven har ingen släkting registrerat henne som saknad. Hade det inte varit för det passfoto hon skickade in med sin ansökan för uppehållstillstånd hade vi nog aldrig vetat hur hon såg ut.

Czarnas väg

Kartan visar de platser som Czarna tvångsförflyttades eller färdades till, från Łódź där hon föddes till Norra judiska begravningsplatsen. Klicka på informations-symbolen för att se alla platserna, listade i kronologisk ordning.

Om Czarna Ber

Czarna Ber

Förnamn: Czarna, även kallad Cesia
Efternamn: Ber
Född: 9 september 1923, förekommer även som född 7 juli 1923 och  6 november 1922, i  Łódź, Polen
Död: 20 februari 1950, 26 år gammal, på Sundby sjukhus
Begravd: Vid Norra judiska begravningsplatsen, N J 09 45
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Kurze 15, och sedan Am Bach 12, båda i  Łódź getto
Ankom till Sverige: 28 april 1945, i Malmö, med Röda korsets ”vita bussar”
Sysselsättning: Sömmerska

Närbild på Rywka Posladeks gravsten
Czarna Bers gravsten på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Foto: Miranda Solvang, Sveriges museum om Förintelsen/SHM.

Om Czarnas pappa Majer Ber

Majer Ber

Förnamn: Majer
Efternamn: Ber
Född: 15 juli 1893, eller 7 juli 1898, i  Łódź, Polen
Död: Förflyttades vidare från Auschwitz till Dachau, antagligen mördad därefter
Hemvist innan kriget:  Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Kurze 15, och sedan Am Bach 12, båda i  Łódź getto
Sysselsättning: Skräddare

Om Czarnas mamma Golda Ber

Golda Ber

Förnamn: Golda
Efternamn: Ber, född Frum
Född: 13 januari 1896, i Łódź, Polen
Död: Deporterad från Łódź ghetto den 7 september 1942, antagligen till Chełmnos förintelseläger, tillsammans med sin son Lejb och andra släktingar, 46 år gammal 
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Kurze 15, och sedan Am Bach 12, båda i Łódź getto
Sysselsättning: Hemmafru

Om Czarnas bror Abram Ber

Abram Ber

Förnamn: Abram
Efternamn: Ber
Född: 15 januari 1920, förekommer även som född 1921, i Łódź, Polen
Död: 3 juni 1944, i lungtuberkulos, i Łódź ghetto
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Kurze 15, och sedan Am Bach 12, båda i Łódź getto
Sysselsättning: Skräddare

Om Czarnas bror Lajb Ber

Lajb Ber

Förnamn: Lajb
Efternamn: Ber
Född: 1 januari 1928, i Łódź, Polen
Död: Deporterad från Łódź ghetto den 7 september 1942, antagligen till Chełmnos förintelseläger, tillsammans med sin mamma och andra släktingar, 14 år gammal. 
Hemvist innan kriget: Łódź, Polen
Hemvist under kriget: Kurze 15, och sedan Am Bach 12, båda i Łódź getto
Sysselsättning: Skolelev, sedan skräddare

Om Czarnas unga släktingar

Czarnas unga släktingar

Czarna Ber hade även två yngre släktingar, möjligen kusiner, som levde med familjen, vid namn Szulem (född 1 oktober 1932) och Icek (född 16 september 1934). Icek dog i Łódź getto den 23 juni 1942, endast 8 år gammal. Szulem deporterades, tillsammans med Czarnas mamma och bror, den 7 september 1942, antagligen till Chełmnos förintelseläger, där han mördades 10 år gammal.

Referenslista

För att återskapa Czarnas livsberättelse har källmaterial samlats in från olika arkiv i Sverige, Tyskland, USA och Israel.

På det svenska Riksarkivet finns Kungliga Medicinalstyrelsens arkiv, där akterna om “1945 års flyktingsjukvård” finns bevarade, där information om tiden i Sverige går att finna. På Riksarkivet finns också Utlänningskommissionens arkiv, där de överlevande som överlever första året i Sverige ofta har en personakt. 

I det tyska Arolsenarkivet finns de allierades registrering av de överlevande efter krigets slut bevarade, de så kallade “Displaced Person Registration Record”. I Arolsensarkivet finns även dokumentation från många koncentrationsläger bevarade, som Dachau, Buchenwald och Ravensbrück. 

Det amerikanska förintelsemuseet United States Holocaust Memorial Museum (USHMM) har bevarat och digitaliserat listorna på alla de som överlevde Förintelsen och framför allt bevarar museet listorna som uppfördes i Bergen-Belsen och senare av UNRRA. USHMM har också digitaliserat stora delar av materialet från gettot i Lodz, bland annat skolregister och framför allt, gettots folkbokföringsregister.

Slutligen, på det israeliska förintelsemuseet Yad Vashem finns så kallade “Pages of Testimony”, blanketter där de överlevande kunnat registrera sina mördade anhöriga. I många fall har överlevande anhöriga trott att de som kom till Sverige 1945 mördades i Förintelsen och många ur gruppen “1945 års räddade” är alltså felregistrerade. Vittnesmålen från de anhöriga är den viktigaste källan för att rekonstruera namnen på de som mördades.

Historiska faktan om andra världskriget och Förintelsen är tagna ur Yehuda Bauers “A History of the Holocaust” (2001) och Saul Friedländers verk “The Years of Extermination: Nazi Germany and the Jews 1939-1945” (2007).

Du kanske också vill läsa om

Norra judiska begravningsplatsen

De överlevande som dog kort efter ankomsten i Stockholm kom att begravas på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm, sida vid sida den svenska judenheten.

Norra judiska begravningsplatsen med träd i bakgrunden