Till en början begravde man de första som dog bland de vanliga gravarna i kvarter K, i de gravar som var näst på tur att fyllas, men bara drygt en månad efter att de vita båtarna börjat anlända med överlevande från Bergen-Belsen, förstod Judiska församlingen i Stockholm vidden av tragedin och insåg att fler av de befriade skulle avlida. Därför tog man beslutet att upprätta ett nytt gravkvarter, kvarter J, alldeles intill det kvarter där man fram till nu begravt de överlevande. Detta nya kvarter kom att fyllas på, rad efter rad, med de befriade som avled. Vid det nya kvarteret kom man år 1953 att resa ett minnesmärke för de som mördades under Förintelsen, utformad av skulptören Margot Hedeman.

De överlevandes gravstenar är enkelt utformade, i formen av små rektangulära stenar inristade med personens namn, födelsedatum, dödsdatum och födelseland. Det kan verka som en till synes enkel grav, men dess symbolik är stor. I judendomen är graven en viktig plats, inte bara för individen som är begraven där, utan även för familjen och släkten. Judiska gravar är evighetsgravar, ett evigt monument för personen som levt, och på så sätt ett evigt monument för dess familj.

Gravarna är både ett fysiskt minne av en person och symboliskt en grav för hela familjen, ett permanent minne. Ett monument för de judar som nazisterna ville förinta från vårt minne, från vår existens.

Besök Norra judiska begravningsplatsen

Norra judiska begravningsplatsen kan besökas på egen hand. Adress: Judiska kapellets väg 1–3, Solna. Här hittar du gravarna och vid varje grav finns en QR-kod som ger dig möjlighet att läsa mer om de begravda och deras familjers levnadsöden, texter som även finns publicerade här. Norra judiska begravningsplatsen är öppen alla dagar dygnet runt utom på shabbat och judiska helger.